Text: Per Leander.
Intervjun tidigare (11/9) publicerad i tidningen Internationalen.
Under sommaren har det gängrelaterade våldet blossat upp i Stockholmsförorterna runt Järvafältet. Den senaste i en rad dödsskjutningar ägde rum i Husby 27 augusti, då en ung man blev nermejad i ett bostadsområde på Trondheimsgatan under eftermiddagen med lekande barn alldeles i närheten.
Den 5 september samlades boende i området till en manifestation mot våldet. Internationalen har talat med Arne Johansson som är ordförande för Norra Järva Stadsdelsråd och själv bor på Trondheimsgatan, och var en av organisatörerna bakom manifestationen.
– Det har varit väldigt mycket chock, oro och förtvivlan i Husby. De senaste veckorna har det varit nån slags blodsfejd mellan kriminella gäng runt Järvafältet, som har krävt flera dödsoffer. Det senaste mordet blev droppen! Det var två killar på en motorcykel som helt kallblodigt körde fram och mejade ner en 20-årig kille medan folk såg på. Då kände vi att vi var tvungna att göra något, säger han.
– Det blev en väldigt fin och viktig manifestation med budskapet “Ned med vapnen, rusta upp förorten”. Vi var kanske 350, fast vi bara hade fått polistillstånd för 50 på grund av Corona-restriktionerna. Men vi samlades nere på Järvafältet och folk var duktiga på att hålla avstånd. Framför allt kom det väldigt många oroade föräldrar.
Hur har det blivit så här?
– Anledningen är förstås att vi har haft en samhällsutveckling med snabbt ökande klyftor. Det är en segregation som genomsyrar hela samhället. Den statligt sammanhållna skolan slogs sönder. De som betalar det tyngsta priset för det är förorternas barn, där uppemot hälften inte klarar grundskolan och saknar behörighet till gymnasiet. Det släcker deras framtidsförhoppningar. De räknar inte med att få jobb eller bostad. De här gängen erbjuder dem nån slags inkomst och en förvriden form av status och respekt. Det är den här utvecklingen som bara befästs, säger Arne Johansson och fortsätter:
– Under manifestationen var det några som betonade föräldrarnas ansvar. Och det är så klart viktigt. Men vi menar också att alla vuxna har ett ansvar för barnen på våra gårdar. Men det försvåras när man tar ifrån oss våra gårdshus, möteslokaler och andra offentliga platser där vi kan träffa varandra. Det första som de gav sig på under 1990-talets nedskärningar var fritidssektorn. Alla 12 kvartersgårdar som fanns i Norra Järva – Husby, Akalla och Kista – stängdes ner med över 100 fritidsledare som bara sopades bort. De här ungdomarna som hamnar i gäng kommer ofta från familjer med ensamma mammor med många barn. Mammor som måste jobba för att försörja familjen och sällan är hemma. Så vi behöver fritidsgårdar och social verksamhet för barn och ungdomar på kvällar och helger.
Samtidigt ropar allt fler politiker på polis och hårdare tag för att få stopp på gängkriminaliteten, medan andra går så långt som att skylla våldet på etnicitet.
Arne Johansson varnar för de tankebanorna.
– Moderaternas Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tävlar om vem som kan ropa högst och har förskjutit diskussionen. Nu har det gått så långt att reaktionära polischefer kan uttala sig rent rasistiskt och säga att barn härute har ambitionen att bli kriminella från födseln, säger han och syftar på en radiointervju med den biträdande rikspolischefen Mats Löfving som hävdade att utländska kriminella klaner har tagit över förorterna och uppfostrar sina barn till att bli brottslingar.
– Och så förespråkar han visitationszoner i utsatta områden och säger att de som inte vill bli visiterade kan ju hålla sig härifrån. Uppmanar han oss alla att flytta härifrån, eller vad är det? Och så vill han ha möjlighet att telefonavlyssna folk som inte är misstänkt för brott. Självklart behövs polisen. Det är de som måste gripa mördare och tungt kriminella. Men vad som kommer väldigt mycket i skymundan i den här diskussionen är de förebyggande insatser som behövs för att vända samhällsutvecklingen. När välfärden försvinner tar kriminaliteten vid. Ingen föds kriminell!
Finns det hopp eller ser du bara en mörk framtid?
– Hoppet är att folk verkar vakna upp och börjar vilja agera nu. Det är hoppet. Vi lyckades stoppa kravallerna 2013 med stormöten och genom att vuxna gick ut på kvällarna. Det var inte polisen utan ortsbefolkningen som fick stopp på det. Nu uppmanar vi också folk att delta i nattvandringar och engagera sig i lokala föreningar, säger Arne Johansson och fortsätter:
– Men det krävs en helt annan samhällsutveckling. Polisen är ju ofta tydligare med det än politikerna, de säger att de inte kan klara det här ensamma. Det krävs en skola som fungerar, och arbete och bostäder för att de unga ska känna att de har en trygg framtid. Vi har en bostadspolitik som pekar käpprätt åt helvete med förslag på marknadshyror som kommer att legalisera bostadsspekulation och öppna upp för ännu mer kriminalitet. Även den mest korkade politiker måste fatta att det behövs sociala insatser för att få stopp på våldet.
Per Leander
