Vem tjänar på sänkt arbetsgivaravgift – Och vem förlorar

Tidöregeringen sänker arbetsgivaravgiften för unga (19-23 år). Men sänkningen är bara tillfällig och ska gälla perioden 1 april 2026 – 31 december 2027. Sänkningen är en ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften som nu ligger på 31,42 procent av lönen, och som kostar statskassan 6 miljarder under 2026.

Arbetsgivaravgiften kan ses som ”uppskjuten lön” och infördes 1960. Så här förklarar Skatteverket vad som är meningen med arbetsgivaravgiften:

”Det svenska sociala trygghetssystemet finansieras främst av socialavgifter. Med socialavgifter menas bland annat arbetsgivaravgifter som du som arbetsgivare betalar för dina anställda eller andra arbetstagare som har fått ersättning för arbete i Sverige”

En del, främst från företagarhåll och Svenskt Näringsliv, kallar ofta arbetsgivaravgiften för nån slags ”dold straffskatt” som gör det extra dyrt att anställa folk.

Den nu tillfälliga sänkningen, som av en tillfällighet (?) infaller under valåret, sägs leda till att fler ungdomar ska få arbete. Men om detta tvista de lärde.

”Sänkta arbetsgivaravgifter gav få och dyra jobb” skriver IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering). Visserligen en utredning som gjordes 2010. Men förmodligen är den relevant även nu. (se lästips)

Tidningen Syre är kritisk:

”Tidöregeringen vill sänka arbetsgivaravgiften för unga under en begränsad period, i ett försök att skapa fler jobb i låglönebranscher. Förslaget har redan mött kritik från oppositionen, som påtalar att åtgärden avskaffades 2023 på grund av ineffektivitet”. (se lästips)

Även Handelsanställdas fackförbund är kritiskt:

”Regeringen föreslår tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Handelsanställdas förbund konstaterar att samma reform tidigare prövats och misslyckats. Trots miljardkostnader minskade andelen unga i handeln när avgiften sänktes. Det är ett dyrt företagsbidrag som inte skapar nya jobb, men ger företagen miljardbidrag”. (se lästips)

Men ingenstans hittar jag några uppgifter om vad det får för sociala konsekvenser när arbetsgivaravgiften sänks. Varje år får staten in cirka 300 miljarder kronor via arbetsgivaravgiften, som av Svenskt Näringsliv kallas ”den dolda skatten”. Men som också kan ses som en innehållen löneförmån. (se lästips)

Det är pengar som används till:

– Ålderspension, 10,21 procent
– Sjukförsäkringsavgift, 3,55 procent
– Arbetsmarknadsavgifter, 2,64 procent. Bl.a. finansiering av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
– Föräldraförsäkring, 2,6 procent
– Efterlevandepensionsavgift, 0,6 procent
– Arbetsskadeavgift, 0,2 procent
– Allmän löneavgift, 11,62 procent, och som jag inte hittar förklaring vad den går till.

Om nu arbetsgivaravgiften sänks, innebär det att det sociala trygghetssystemet försvagas för de unga som ”drabbas” av sänkt arbetsgivaravgift? Är det priset man får betala om denna ”dolda skatt” sänks?

Är sänkt arbetsgivaravgift som en Pyrrhusseger, en dyrköpt framgång? ”En sådan seger till, och jag är förlorad”

Jag hittar inget svar på den frågan.

PS. Den bifogade bilden (diagram) som visar arbetsgivaravgiftens fördelning, hittade jag i en utredning ”Den allmänna löneavgiften. Den dolda skatten på arbete berikar staten alltmer”. Skriven av Erik Bengtzboe på Skattebetalarna (tidigare Skattebetalarnas förening)

Det är samma Erik Bengtzboe som var riksdagsman för moderaterna och som avslöjades för bidragsfusk när han lurade till sig skattepengar genom att folkbokföra sig i sin mammas gamla fallfärdiga sommarstuga. Han bodde aldrig i den sommarstugan.

Först fuska till sig skattepengar, och nu arbeta för Skattebetalarna för att granska att det inte slösas med skattepengar. Lite som att sätta bocken som trädgårdsmästare. Eller räven att vakta hönshuset. (se lästips)

Rolf Waltersson

Lästips:

You May Also Like