Håkan Blomqvists betraktelse har tidigare varit publicerad i nättidningen Internationalen.
Tyvärr handlade det inte om ett aprilskämt. När betänkandet om skärpta krav på “vandel för uppehållstillstånd” presenterades av regeringens migrationsminister Johan Forsell den 1 april var det med de hotfulla orden: “om man inte lever på ett skötsamt sätt, då ska man inte vara i Sverige.” Oskötsamhet innefattar enligt utredningen beteenden som “visserligen inte är straffbelagda” men som ”samhället i övrigt vill motverka”. Vilka är då dessa beteenden som ska kunna leda till avslag och återkallandet av uppehållstillstånd?
Regeringens utredare juristen Robert Schött, mest känd kanske för att 2022 som ordförande i Svenska kyrkans ansvarsnämnd ha “avkragat” biskopen i Visby för otrohet, ville inte specificera dessa beteenden utan överlämna saken till migrationsdomstolen att bedöma.
Vi ges dock några vinkar: Missbruk av välfärdssystemet. Bristande regelefterlevnad. Samröre med kriminella nätverk samt “vissa yttranden som kan vara ett hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten”.
“Så vakta tungan lite grand då?” frågade SVT:s reporter vid presskonferensen (SVT Rapport 1 april) och fick svaret från Schött: “Ja, alltså det skulle vara mitt råd till dem, att vakta tungan och sen får man se och …”
“Det låter som ett ganska stort ingrepp på yttrandefriheten ändå för en stor grupp personer”, fortsatte reportern.
“Näe, näe det tycker jag ju inte egentligen att det gör, för envar har ju sin yttranderätt här i Sverige”, ansåg Schött.
Robert Schött, tidigare hovrättsråd och lagman numera pensionär, har många år bakom sig i Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.
“Bönen och upplevelsen av Guds närvaro” lade grunden för hans ”liv i tro”, enligt ett reportage i Kyrkans tidning (4 feb -22).
Ja, ”den kristna tron har alltid varit ett rättesnöre för Robert Schött”, försäkrar tidningen som vet att berätta att Schött ännu som kyrkvärd lyssnar till predikningar varje söndag. 2022 hade han åhört en predikan om Sykars brunn (Johannesevangeliet 4) som han uppfattade som “äkta och genomtänkt” och tog med sig.
Berättelsen handlar om hur Jesus på en vandring uttröttad sätter sig vid en brunn i staden Sykar och ber en samarisk kvinna att hämta vatten och låta honom dricka. “Gå och hämta din man”, säger Jesus. “Men jag är ju inte gift”, svarar hon. “Alldeles riktigt”, säger Jesus. “Du har haft fem män, och du är inte gift med den man som du bor ihop med nu.”
Aha, utbrister då kvinnan, om du vet det då måste du vara en profet. Visst, svarar Jesus, jag är Messias. Och så blir hon en av hans följeslagare.
Budskapet har tolkats många gånger och på olika sätt. Det kanske vanligaste är hur juden Jesus och den samariska kvinnan överbryggar klyftan mellan de olika folken genom att ge den törstande att dricka, vatten till Jesus och tron på Messias – källan till evigt liv – till kvinnan.
Men på den kristna sajten Till Liv framförs en något annan tolkning under rubriken: ”Psykar Jesus kvinnan i Sykar?” (febr 2014) där Jesus ”strävhet” mot kvinnans oskötsamma leverne handlar om att öppna henne för hans budskap:
“Jesus utmanar kvinnan därför att det är nödvändigt och oundvikligt. Hon har inte tagit itu med sina dåliga kärleksaffärer. Hon har sin stolthet i samariernas rebelliska religiositet. Jesus vill att hon ska få se och erkänna hans unika position och gåva. Då är han jobbigt grundlig och noggrann. Jesus petar på kvinnans ömma punkter. Han väjer inte för det svåra och slätar inte över. Men syftet är inte att skada henne eller att tillfredsställa sina egna behov. Jesus älskar henne och vill leda henne till den källa som kan stilla all hennes törst. Och vem vet, kanske hon själv var rätt bekväm med Jesu osmidighet. Smidiga charmörer hade hon möjligen fått nog av?”
För Kyrkans tidning förklarar Schött att han särskilt uppskattar en predikan “som mynnar ut i något att förvalta vidare på egen hand”, som kanske att istället för att vara en “smidig charmör” läxa upp flyktingar och migranter med “strävhet”. Eller så handlar hans utredning bara om högst ordinär och profan drängtjänst långt bortom Guds närvaro.
Annika Hirvonen (MP) avvisade förslaget med att om saken lämnas till migrationsdomstolen för tolkning öppnas för rent godtycke. Tony Haddou (V) menade att förslaget gör människor rädda att både ha och uttrycka sina åsikter – alltmedan Anders Ygeman (S) tyckte det hela var ett steg i rätt riktning.
Lagstiftning baserad på betänkandet ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Håkan Blomqvist
