Detta är en uppdaterad version av ett tidigare inlägg.
STREJK ÄR TILLÅTET ENLIGT GRUNDLAG, MEN…
I Sverige är det tillåtet att bilda föreningar, att samlas, att använda sin yttrandefrihet, att demonstrera och att strejka. Såna rättigheter finns i speciella lagar som kallas grundlagar. Men sen finns det också regler som begränsar de där rättigheterna. I Medbestämmandelagen finns det regler kring hur och när man får strejka. Bryter man mot de reglerna kan man bli dömd att betala skadestånd till den “drabbade”, dvs i det här fallet företaget.
FRED?
Ett påskrivet kollektivavtal betyder fredsplikt, dvs att varken fack eller arbetsgivare får ta till stridsåtgärder. Den här fredsplikten missbrukas ofta av arbetsgivarna, anser jag. De gör saker som verkligen inte kan anses som fredliga, genomför försämringar t.ex., trots att det är fredsplikt – eller t.o.m. passar på just för att det är fredsplikt. Fredsplikten har med tiden förvandlats till en plikt att ta skit. Ur den synvinkeln tycker jag att vi i dagens arbetsliv strejkar för sällan, eller för den delen sätter ner foten på annat sätt.
TILLÅTEN STREJK
För att man ska kunna strejka på ett tillåtet sätt, så ska det inte finnas ett gällande kollektivavtal för arbetsplatsen. Finns det avtal så måste det sägas upp, så att det blir ett avtalslöst tillstånd. (Det är vad som ibland görs i samband med avtalsförhandlingar, vilket gör att det då kan vara tillåtet att strejka.) Dessutom måste facket varsla (förvarna) om stridsåtgärder, och strejken ska vara beslutad enligt fackförbundets regler, vilket i dom flesta fackförbund innebär att det är förbundsledningen som beslutar. Parterna tvingas ofta till medling innan den tillåtna stridsåtgärden kan bli av.
“VILD” STREJK
Ibland utbryter lokala “vilda”, d.v.s. otillåtna (olovliga) strejker för att folk tycker att Nä nu går det för långt. Och om de då sen blir dömda att betala skadestånd, då händer det också att utomstående hjälper till att skramla ihop pengarna för att dom också tycker att Näe nu gick det för långt, och vi ska stötta varann. Förutom ett eventuellt skadestånd att betala, så får de strejkande oftast löneavdrag under strejken. Man kan inte få pengar från fackets “strejkkassa” under en otillåten strejk.
AD KAN UPPMANA TILL ÅTERGÅNG
Om strejken fortfarande pågår när anmälan kommer in till AD (Arbetsdomstolen) från företaget, så brukar det bli en första omgång i AD ganska snabbt. Då beslutar AD om det är en otillåten strejk som pågår. I så fall säger AD att de strejkande ska gå tillbaka till jobbet. De strejkande kan då gå tillbaka, eller inte gå tillbaka. Det kommer inte poliser och bär dem till jobbet. Men går man inte tillbaka när AD säger till, så innebär det troligen att skadeståndet sedan blir högre.
UPPSÄGNING?
Att delta i en otillåten strejk är i sig inte skäl för uppsägning.
Är det många av de anställda som deltar i en strejk så ska det dessutom mycket till för att arbetsgivaren skulle vilja säga upp allihop! Det skulle ju ställa till en ännu värre situation. Att man är många är ett skydd i sig, vid alla sorters stridsåtgärder och aktioner. Däremot kan cheferna förstås försöka jaga enstaka ”uppviglare” och hitta på saker för att få skäl att sparka någon.
Det har hänt att chefer försöker skrämma strejkande med att “ni kommer att få sparken av AD”. Men AD säger aldrig upp någon, det är endast arbetsgivaren som kan säga upp en anställd. Om den uppsagda personen vill protestera mot uppsägningen, så kan saken tas upp i AD. Om AD anser att uppsägningen var felaktig så dömer de att personen ska ha jobbet tillbaka. Om arbetsgivarn då ändå envisas med uppsägningen så får de betala höga skadestånd (Las §39) och/eller så agerar arga arbetskamrater. Att bli av med sin hund eller sitt jobb.
Finns det risk för att AD tycker att uppsägning är ok, om man inte går tillbaka då AD säger till? Vet ej. Det har varit praxis att uppsägning vid strejk godkänns av AD endast om strejken är så långvarig att det bara finns uppsägningar kvar för att få slut på den. (Bil och Traktor-strejken 1978 pågick i 115 dagar och ledde till uppsägningar.) Det ska finnas skrivningar i förarbetena, som kan tolkas som att det skulle ge skäl till uppsägning, om man inte går tillbaka då AD säger till. Men vi vet egentligen inte förrän det kommit ett sånt rättsfall (där de strejkande vägrat gå tillbaka, och företaget verkligen sagt upp dem), hur AD numera ser på saken.
INTE KRIMINELLT
Man riskerar inte att hamna i ett polisregister för att man strejkat “vilt”.
BEGÄRAN OM SKADESTÅND
Skadestånd, det som ibland kallas “strejkböter”, blir det inte automatiskt, utan bara om företaget begär det via Arbetsdomstolen. De kan lämna in begäran under pågående strejk eller efteråt. Det är inte alltid som företagen kräver skadestånd, de kan tycka att det kostar mer än det smakar. T.ex. är det så att alla som blir instämda till AD har rätt att vara lediga från jobbet för att vara med på plats vid förhandlingarna (rättegången) i AD.
SKADESTÅND
Om företaget kräver skadestånd, så blir det särskilda förhandlingar i AD om det. Det kan dröja flera månader innan den förhandlingen i AD blir av. Oftast föregås den av förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Förhandlingarna i AD fungerar ungefär som andra rättegångar, med pläderingar och vittnen. De fackmedlemmar som strejkat vilt brukar företrädas i AD av fackets jurister, på fackets bekostnad, trots att facket inte beslutat om strejken. De som strejkat vilt kan bli dömda av AD att betala skadestånd till företaget, precis som företaget kan bli dömt att betala skadestånd till en anställd och facket, för att ha brutit mot lag eller avtal.
PENGARNA
“Normalskadeståndet” för en person som strejkat bestämdes 1992 till 2000 kr. Detta uppdateras med penningvärdet. I samband med en AD-dom 2018 bedömdes att normalskadeståndet då skulle vara 3000 kr. Flera saker kan påverka hur AD dömer skadeståndets storlek efter en strejk. Var strejken kort eller lång? Har strejken provocerats fram av arbetsgivaren? Har arbetsgivaren gjort något för att få slut på strejken? Var strejken en spontan reaktion? Det spontana anses mer ursäktligt än det välplanerade. Har de strejkande vägrat återgå när AD uppmanade till det? Har stridsåtgärderna lett till stora ekonomiska skador, eller allvarliga störningar för “tredje man”? Det går alltså inte att säga i förväg hur stort skadeståndet blir.
Blir de strejkande dömda att betala skadestånd så kan de också bli dömda att betala motpartens rättegångskostnader. Ibland går fackförbundet in och betalar den delen, även om strejken varit otillåten.
DE FÖRTROENDEVALDA
Om arbetsgivaren kan visa att förtroendevalda i en kollektivavtalsbunden fackförening har uppmuntrat till, eller deltagit i, eller inte försökt motverka en otillåten stridsåtgärd, så kan det tolkas som att facket har brutit mot reglerna. Det kan göra att fackföreningen får betala höga skadestånd. Det händer sällan, eftersom de flesta strejkande kollektiv ser till att det är “vanliga medlemmar” som strejkar medan fackliga företrädare “förstår ilskan men tar avstånd från strejken och uppmanar till återgång”. Det är alltså vanligt att fackliga företrädare inte deltar i strejken. Men självklart ska de inte gå in och ta någon annans jobb eller sabotera för strejkande på något annat sätt.
De förtroendevalda, eller en del av dem, kan avgå från sina uppdrag. Det ska helst i så fall göras i god tid, annars kanske de ändå räknas som fackliga företrädare i domstolens ögon. Att förtroendevalda avgår, vilket ska meddelas till arbetsgivaren, kan vara en viktig varning för att nu är det allvar. Det brukar följas av att chefer mer eller mindre desperat försöker varna de anställda för att strejka. Bemöts bäst med en lugn attityd.
När en vild strejk utbryter så ska arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation (= det lokala facket , om det finns) “omedelbart taga upp överläggning med anledning av stridsåtgärden och gemensamt verka för dess upphörande” (MBL §43). Från fackets sida kan man då förklara att bästa sättet att få slut på stridsåtgärden är att lyssna på de anställdas missnöje och tillmötesgå kraven.
SJUKT
När det är eländigt på jobbet så säger ofta någon: Vi borde sjukskriva oss allihop! Men arbetsgivaren kan anmäla sjukskrivna till AD och hävda att det handlar om en överenskommen stridsåtgärd. Arbetsgivaren kan också kräva läkarintyg på grund av misstanken om fusk. Sjukskrivning är inte en bra stridsåtgärd. Men om det händer saker på jobbet som direkt påverkar hälsan (t.ex. usla scheman, ökad stress, besvärligare lyft, arbetsledare jävlas) så kan det vara ofrånkomligt att det ökar sjukfrånvaron precis som det kan försämra orken och sänka arbetstakten.
KAN ANDRA ÅTGÄRDER ÄN STREJK VARA OLOVLIGA?
Ja, t.ex. en övertidsblockad. Men gränsen är flytande, särskilt när det handlar om att avstå s.k. frivillig övertid. Men kollektiv uppsägning då? Olovlig stridsåtgärd, säger SKR
LÄSTIPS:
- Vad händer vid en vild strejk? – francesblogg, 18 april 2023
- Om strejker – folkrörelselinjen. Hur genomför man en vild strejk, vilka problem kan man stöta på? Lär av andras erfarenheter! Berättelser om strejker finns i del 4 av bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen. Finns som e-bok för gratis nedladdning på bloggen folkrörelselinjen.
- Del 3, Slutsnackat, om andra sorters stridsåtgärder än strejk (jobba enligt regelboken, övertidsblockad, kollektiv uppsägning, med mera) kanske också kan vara av intresse.
