Linus Larsson:
Detta är en fristående fortsättning på avsnittet om George Kennan i min tidigare artikel: https://efolket.eu/linus-larsson-om-tre-man-som-forknippas-med-viktiga-idestromningar-i-var-tid/
Under kalla kriget använde USA en omfattande uppsättning metoder, ofta våldsamma, för att motverka och slå ner kommunistiska och socialistiska rörelser och socialt radikala politiska idéströmningar; rörelser och idéer med inte sällan bred folklig förankring, vilka i Washington uppfattades som hot mot den US-amerikanska kapitalismens globala hegemoni – således inte bara i Europa utan över hela världen.
En av de mest uppmärksammade interventionerna var kuppen i Guatemala 1954, känd som “Operation PBSUCCESS”. Med stöd från CIA störtades den demokratiskt valda och närmast socialdemokratiske presidenten Jacobo Árbenz Guzmán, en händelse som inte bara destabiliserade Guatemala utan även (inte förvånande) väckte internationell kritik mot USA:s utrikespolitik.
Jacobo Árbenz blev president i Guatemala 1951 efter att ha vunnit valet med ett reformprogram som lovade social och ekonomisk förbättring. Bland hans åtgärder fanns jordreformen 1952, känd som Dekret 900, som syftade till att omfördela oanvänd jordbruksmark till landets fattiga bönder – en mycket sympatisk och välkommen reform för många människor i Guatemala. Reformen hotade dock intressena hos mäktiga utlandsägda företag, särskilt det amerikanska bolaget United Fruit Company (UFC), senare Chiquita Brands.
UFC, som ägde stora delar av den odlingsbara marken i Guatemala, använde bara en liten del av den och lämnade resten oanvänd. Árbenz regering beslutade att konfiskera och kompensera UFC för den oanvända marken enligt marknadsvärde – ett värde som bedömdes av UFC själva i deklarationer i syfte att minimera skatter, vilket ironiskt nog gjorde kompensationen mycket låg. Som kapitalismen bäddar fick här kapitalismen ligga, kanske man skulle kunna säga.
För USA:s regering, som betraktade alla reformer i Latinamerika genom kalla krigets prisma, uppfattades Árbenz politik som ett hot mot amerikanska ekonomiska intressen och potentiellt som ett steg mot kommunism.
United Fruit Company hade starka kopplingar till det politiska och ekonomiska etablissemanget i USA. Företaget hade monopol på bananexport från Guatemala och kontrollerade omfattande infrastrukturer, inklusive hamnar och järnvägar. Flera mäktiga amerikaner hade intressen i bolaget:
USA:s utrikesminister, John Foster Dulles, som tidigare hade arbetat för UFC:s advokatfirma Sullivan & Cromwell.
CIA:s chef, Allen Dulles, som satt i UFC:s styrelse innan han tillträdde sin tjänst.
USA:s FN-ambassadör, Henry Cabot Lodge Jr., som hade aktier i företaget.
Eisenhower-administrationen, som hade flera högt uppsatta medlemmar med ekonomiska och personliga kopplingar till UFC.
Denna sammankoppling mellan privata ekonomiska intressen och regeringsmakt skapade en situation där USA:s utrikespolitik på ett avgörande sätt styrdes av storföretagens behov och strävanden.
CIA:s plan för att störta Árbenz inleddes i hemlighet, men med omfattande resurser. Insatsen bestod av tidigare beprövade, och senare använda metoder:
Propaganda: En desinformationskampanj genom radio och press för att underminera Árbenz regering och skapa panik i befolkningen.
Militärt stöd: CIA tränade och beväpnade en exilarmé ledd av den guatemalanske milisen Carlos Castillo Armas.
Psykologisk krigföring: Falska rapporter om massiva militära uppror och invasioner spreds för att demoralisera Guatemalas armé och tvinga dem att dra tillbaka sitt stöd till Árbenz.
I juni 1954 flydde Árbenz landet efter att ha förlorat militärens stöd. Castillo Armas tog makten och installerade en militärjunta som snabbt rullade tillbaka jordreformerna och införde en våldsamt förtryckande politik.
Kuppen hade omfattande effekter på Guatemala och regionen:
Politiskt kaos och humanitär katastrof: Guatemala blev en militärdiktatur som varade i flera decennier och ledde till ett brutalt inbördeskrig mellan 1960 och 1996. Konflikten resulterade i hundratusentals dödsfall och omfattande brott mot mänskliga rättigheter!
Anti-amerikanism: USA:s intervention sågs som imperialism och ledde till en ökad misstro mot amerikansk politik i Latinamerika.
Stärkt internt “förtroende” för CIA: Kuppen ansågs initialt vara en framgång för CIA och inspirerade framtida hemliga operationer, inklusive Bay of Pigs-invasionen i Kuba 1961.
Kuppen i Guatemala 1954 visar hur kalla krigets ideologi, kommersiella intressen och underrättelsetjänstens makt samverkade i en händelse vars konsekvenser fortfarande känns av i Guatemala och bortom dess gränser. Det är ett av de tydligaste exemplen på hur USA:s ingripanden kunde forma politiken i utvecklingsländer, ofta på bekostnad av deras självbestämmande.
Linus Larsson,
författare och lärare i historia
(4230 tecken)
Källor:
Immerman, Richard H. The CIA in Guatemala: The Foreign Policy of Intervention. University of Texas Press, 1982.
Schlesinger, Stephen, och Kinzer, Stephen. Bitter Fruit: The Story of the American Coup in Guatemala. Harvard University Press, 1999.
Grandin, Greg. The Last Colonial Massacre: Latin America in the Cold War. University of Chicago Press, 2004.
CIA:s avklassificerade dokument om Operation PBSUCCESS (National Security Archive).
