Donald Trump utfärdade igår en så kallad presidentorder innebärande att personer knutna till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag – och andra som samarbetar med ICC rörande anklagelser mot US-amerikanska och israeliska medborgare – ska tilldelas straffande sanktioner av den US-amerikanska regeringen. Sanktionerna handlar om visumförbud (det vill säga inreseförbud till USA) och restriktioner vad gäller ekonomiska transaktioner och tillgångar.
Bakgrunden är att ICC utfärdat arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare israeliske krigsministern Yoav Gallant, vilka av ICC har åtalats för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Åtalen är grundade på den israeliska krigföringen i Gaza-området.
USA, liksom Israel, tillhör det fåtal länder som inte genom att ratificera den så kallade Romstadgan anslutit sig till ICC. Att Israel inte är anslutet har av USA anförts som argument mot att israeliska medborgare skulle kunna åtalas av ICC. Det argumentet har dock avvisats inte bara av ICC utan också av en kompakt världsomspännande juristopinion. I och med att Palestina är anslutet till ICC finns det inget som hindrar ICC från att ta upp anklagelser om brott begångna i Gaza-området.
Att USA nu angriper en institution som av en majoritet av världens länder ses som ett fundamentalt instrument för stävjandet av krigsbrott och brott mot mänskligheten ses av många regeringar som något oerhört allvarligt.
Donald Trump skrev under sanktionsdekretet omedelbart efter att ha avslutat ett möte med den av ICC åtalade israeliske premiärministern Netanyahu. Alla länder som är anslutna till ICC är skyldiga att arrestera Netanyahu om han kommer på besök. Dock inte USA, som inte är anslutet. Trump passade på att öppet visa sitt förakt för Internationella brottmålsdomstolen genom att bjuda in Netanyahu, som den första utländska regeringschefen att besöka Washington efter det att han tagit Vita Huset i besittning.
Huruvida de 123 staterna som är anslutna till ICC nu kommer att på något sätt samfällt besvara USA:s angrepp är inte känt.
Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett meddelande till TT:
Om sanktionerna antas riskerar de att allvarligt påverka domstolens förmåga att utföra sitt arbete i utredningar om allvarliga internationella brott, som exempelvis Rysslands fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina.”
Att den svenska regeringen med anledning av sanktionsdekretet kommer att förespråka verkningsfulla åtgärder mot Trump-regimen är dock inte sannolikt.
