Litet hus vid skogens slut.
Ingen tomte tittar ut.
Sitter inne sur och tvär.
Jäklar vad han svär.
Släpa klappar dagen lång
det är tomtens hårda tvång.
Hus till hus han ilar rask
uti snö och slask.
Med sin säck så tung och stor.
Jäklar vad han gnor.
Fint paket ska syster ha
annars blir hon inte gla.
Far ska ha en bil så stor.
Smart mobil till bror.
Mor hon står naturligtvis
troget vid sin blanka spis.
Rör i grytan dagen lång.
Trallar på en sång.
Tomten han ger upp ett stön.
Ber en sista bön.
Släpa säckar hela dag.
“Jag ger upp – Fy fan!”
Otack det är världens lön.
Det enda tomten får är ont i ryggen och ett fat kall gröt.
Där tog rimmet slut.— Rolf Waltersson
I ett hus vid skogens slut. Foto: Rolf Waltersson.