Bild: Muminhuset - Finmiki / Pixabay.

Tankar från Muminhuset

En rektor, vi kallar henne Lilla My, har liknat muslimska flickors klädsel vid Hattifnattar. Trots sin Muminkompetens, verkar Lilla My ha varit ovetande om Hattifnattarnas starka elektricitet vid åskväder. Lilla My är modig, glad och vänlig och aldrig avsiktligt elak. Dock kan hon lägga skarpa kommentarer som tar ner folk på jorden. Det har hon fått göra helt ostört tidigare, utan att överordnade eller Hattifnattar har stoppat henne. Lilla My har fortsatt skriva om Hattifnattar och talibanpappor, eftersom hon lockas av fara.

Lilla My är van att bestämma själv, men missbedömde hattifnattarna på grund av deras enkla klädsel och tomma blick. Kontakten med den nyladdade Hattifnatten skapade denna gång en ljusbåge som nådde långt utanför Mumindalen. Ledningen fortsätter spraka, trots att Lilla Mys har raderat sitt inlägg. Lilla My har länge beklagat Hattifnattarnas tältlika och färglösa klädsel. Hon hade önskat att de var mer färgglada, varför inte röda som Filifjonkans klänning? Muminpappan sitter i det blåa hus som han själv har byggt. Han kallar frågan för en ickefråga, samtidigt som han förstår Lilla Mys oro för Hattifnattarnas klädval.

Muminpappan känner sig stark i stödet han ger Lilla My när han påminns om skräckfyllda berättelser om hattifnattarna, från Hemulen. Hemulen kunde inte ha fel. Han hade talat om att hattifnattarna levde “dålighetsliv”, kanske “förstörde folks köksträdgårdar och dricker öl”. Han har också hört att hattifnattarna inte bryr sig om några andra än sig själva. Dessutom är de farliga för alla dem som bor i salonger och på verandor och gör samma saker på samma tider av dan, men eftersom det inte är riktigt fint att tala om hattifnattar annat än i antydningar, hade han aldrig fått reda på hur det egentligen förhöll sig.”

Regler och förpliktelser har kanske aldrig uttalats högt i Muminhuset, kanske har ingen någonsin riktigt förstått heller. En av dem kunde man i alla fall formulera kortfattat: Var inte en hattifnatt.

Muminmamman däremot reagerade iallafall och blev i riktigt nervös, precis som som när hon förlorar sin handväska. Hon har alltid önskat att Lilla My inte var så skarp, utan mer liknade sin syster Mymlan. Muminmamman skrev ett inlägg på Facebook. Få andra har uttalat sig fast de borde.

Stinky fortsätter med sina bus, istället för att yttra sig. Han har ändrat nämndens delegationsordning med ett ordförandebeslut, men brukar alltid bli upptäckt. Mumintrollet har känt sig lite avundsjuk och har stuckit ut sitt rejäla hakparti rejält, genom att också skriva ett Facebookinlägg. Mumintrollet tycker att Lilla My har använt fel ordval, men Mumintrollet är som vanligt avundsjul. Han vill också ha en JO-anmälan, precis som Muminpappan.

Nu behöver Too-Ticki städa upp. Man kan laga allt som har gått sönder. Kan Too-Ticki, reparera förtroendet för trollen i det blå Muminhuset? Det måste göras snabbt, innan Mårran dyker upp. Uttalandena riskerar att frysa fast under Eskilstunabornas fötter.

Hur ska skolföreträdare i Mumindalen förstå att skolorna ska vara tillgängliga för alla, oavsett längd och färg på kläderna?

Kitos.
Mårran och Snusmumriken

Liknande artiklar