Om materialism & idealism
Putins aggressionskrig mot Ukraina blir “obegripligt” om det reduceras till ekonomiska drivkrafter. Det är en ganska omarxistisk vulgärmaterialism att hävda att allt mänskligt beteende måste ha en ekonomisk orsak. Det menar populismforskare Anton Jäger i Flamman den 15 december och vidare:
“Men inte heller vulgäridealism kan helt förklara kriget. För även om Putin är en ideologisk, rysk, nationalist övertygad om att Ukraina måste erövras för att återupprätta det ryska imperiet – kosta vad det kosta vill – så begränsas hans handlingsutrymme av ekonomin.”
Jag instämmer, och använder ovanstående för några korta funderingar om materialism och idealism. Alltså inte den folkliga missuppfattningen själviskhet respektive osjälviskhet. Utan motsatsen materia kontra idé. Ekonomisk bas och ideologisk överbyggnad ”på marxistiska”.
Ekonomin och materiella förutsättningar som det grundläggande styrande i samhällsutvecklingen, kontra att stora personligheter och tankar betonas. Ungefär marxism gentemot borgerligt tänkande, även om ingen sida i debatten är så renodlat extrem.
Glöm kropp-själ
Idéhistoriskt kommer materialism och idealism från den gamla förlegade tanken att människan kan delas upp i kropp och själ, fysik och ande. För idag vet vetenskapen att språk, tankar, psyke, känslor, själsliv, drömmar, rädslor, förhoppningar, socialitet, “gruppighet”, medvetande, etcetera är företeelser som enbart finns i materiell form, manifesterade fysiskt-kemiskt i såväl hjärnan som i kroppen.
Allt som finns är materia, vår existens är materia. Och eftersom materia är en form av energi, så består hela vår existens av energi. Är då inte begreppen materialism och idealism förlegade?
Vid stroke kan talförmågan försvinna då det fysiska språkcentrumet skadas. Om framhjärnan (den sociala hjärnan) förstörs kan moralförmågan och hela personligheten försvinna.
Om rädslostrukturen mandelkärnan (amygdala), påverkas av en cancertumör kan det utlösa våldsbrott. När Londons taxichaufförer lärt sig mångmiljonstadens samtliga gator så kan en se denna nya kunskapsstruktur på hjärnröntgen.
Jaha, men har vi någon praktisk nytta av att veta detta? Ja, se en artikel av Per Sicking i Flamman den 22 december. Han lyfter fram den amerikanske professorn i kognitiv lingvistik (språk), George Lakoff.
Denne menar att vårt politiska tänkande präglas av mentala strukturer som existerar rent fysiskt i hjärnan. Och de förstärks varje gång de används (därför lärde vi oss i skolan att läsa läxorna tre gånger, så de fastnade i hjärnan – så konkret var och är det, min kommentar).
Detta använder högern framgångsrikt för att befästa sin världsbild i allmänheten, förklarar Sicking och Lakoff. Detta ”genom att gång på gång lyfta fram berättelser som bekräftar en konservativ världsbild och få alla att prata om dem – även motståndarsidan.”
Nöta in
Hjärnans politiska åsikter kan förstås som alltid påverkas av fakta, argument, och ideal. Men vänster-propaganda kan även (som högerpropaganda) nötas in genom repetition av ord och berättelser som framhäver den egna ideologins verklighetsbild. I vårt fall fakta och tankar som gynnar den breda arbetarklassens och det (vanliga) folkets sak och klassintressen. Så förstår jag nyttan av dessa kunskaper.
Vi bör, med Lakoff och Sicking, skifta fokus till de områden där en majoritet redan tänker progressivt…och anknyta till människors naturliga instinkt till samarbete, gemenskap och empati. ”Då kan arbetarrörelsen långsiktigt vrida samhällsklimatet i en progressiv riktning”, skriver Hans Sicking.
Vidare funderar jag: Om allt är materia och energi, så gäller det såväl den fysiska kroppens muskler, som hjärnans fysiska tankar. Materialismen har därmed inkluderat idealismen i sig. Och liksom det västerländska tänkandet slutligen slopar dikotomin kropp-själ, så bör det kanske också skippa dualismen mellan liv och icke-liv. Det är ju också materia/energi. Det blir en bredare slags “nymaterialism.”
Men vi människor som varande liv själva är ju mest intresserade av just liv. Och livets enda syfte är att skydda livet självt. Långsiktigt via parbildning, kärlek, sex, fortplantning, genöverföring, barnuppfostran, skyddande samhällsbildning, och genöverföring till kommande generationer. Alltså artens kollektiva överlevnad.
Och kortsiktigt genom att individen, familjen, flocken, stammen, nationen överlever genom att skyddas mot väder, faror i naturen, rovdjur, sjukdomar. Plus via samarbete eller konkurrens med andra människogrupper. Samt förstås via livsmedelsanskaffning. Ekonomi!
Ekonomism
Som jag våghalsigt spekulerar (miljoner mycket klokare har redan tänkt), så är den traditionella marxistiska materialismen för (“manligt”) ekonomistisk, fokuserad på magfrågan, maten, näringslivet, arbetslivet, industrin och den materiella produktionen. Visserligen tar en (fast i mindre grad) upp (kvinnligare) bostadsfrågan (skydd), och reproduktionen av arbetarklassen – de ska ha en tillräcklig standard för att kunna föda upp nästa generation arbetare. Mat+Skydd+Sex.
Men fabrikernas (mer förr) manligt dominerade industriella varutillverkning ses ofta som kärnan i ekonomin, och i samhället. Som i tankestrukturen ”Materiell bas, ideologisk överbyggnad”. Det saknas mer av en feminin blick (vård, skola, omsorg).
Helt riktigt framhåller Anton Jäger att det både i nutid och dåtid ”finns massor av händelser som helt uppenbarligen inte alls har några ekonomiska motiv…Putin är faktiskt ett väldigt typiskt exempel på detta”. Kriget går inte så bra, ”men det är en kulturell och existentiell nödvändighet att Ukraina är en del av det ryska imperiet”, enligt den ryska diktatorn.
Sociala verktyg
Så kanske sociala strukturer och förhållanden, på gott och ont, är lika viktiga som ekonomiska strukturer och förhållanden? Alltså sociala verktyg som staten, själva socialiteten, elit-hierarkin, folk-jämlikheten, den vertikala och den horisontella arbetsdelningen, samhällets struktur och relation med grannfolk. Och hur annorlunda skulle inte världen se ut utan Napoleon, Hitler, Lenin, Stalin, Mao, Putin - för att inte tala om Columbus. Tänk om det indianska inkariket hade fått utvecklas vidare…
Sett så är kanske stora män med stora idéer – eller snarare en kunnig samhällselit med en effektiv ideologi – lika viktiga som ekonomiska förhållanden och strukturer för ett lands och ett folks utveckling eller ”bakveckling” (som Putin). Men allt detta är en objektiv forskningsfråga.
Därför: Skilj på marxismen som ett potentiellt bidrag till samhällsvetenskapen (objektiva fakta), och dess bidrag till socialismen (subjektiva ideal).
Samhällsforskningen bör kanske istället präglas av att integrera och sammanslå, marxistisk ekonomisk materialism, ”borgerlig idealism”, och en evolutionsmaterialism som likvärdigt inkluderar alla aspekter av människan och samhällets evolution.
Om allt är likvärdig materia/energi – samhälle och ekonomi – så kanske marxismen har fel som sätter ekonomi först? Vi kan i så fall glömma (manligare?) materialism och (kvinnligare?) idealism. Vilket förstås inte på något sätt gör socialismen mindre önskvärd.
Så nej. Putin styrs inte av ekonomin!
Hans Norebrink,
grönvänstersocialistisk femanistisk arbetare
# Se även nyutkomna 200-sidorsboken “Den relationella tolkningen av kvantfysiken” av Carlo Rovelli, en teoretisk fysiker som forskat om kvantgravitation (“den nye Stephen Hawking”). Kortfattat: “Världen består inte av individuella objekt, utan av relationer”. Min snabba slutsats: Socialistisk gemenskap fanns först i historien…
