Johan Löfgren från Göteborg anknyter här till Johanna Månssons artikel Artism – arttillhörighetsrasism.
Inte en sekund tillägnas tjurarnas egenvärde, deras rätt till liv eller deras rätt till frihet. Länsstyrelsen i Halland har beslutat att de tjurar som under drygt tre år levt i frihet på Nyårsåsen i Halmstad ska dödas. Orsaken är den ekonomiska skada som tjurarnas val av hemvist lett till.
I en värld där ickemänskliga djurs rätt till rättigheter ännu är fjärran väljer samhället åter att begå övergrepp mot dem som står i vägen för den egna artens intressen.
Argumentet om att de inte låter sig infångas har också lyfts fram.
Den frågan saknar relevans. I de fall där individer av annan arttillhörighet fångats in för att flyttas till en säkrare plats har det aldrig skett med individens samtycke.
Då görs det för att människan ser ett värde i att skydda det ickemänskliga djuret. Här kan givetvis samma insats genomföras i syfte att säkra tjurarnas tillvaro.
Fast här ser inte människan något intresse och beslutsfattarna blundar totalt för tjurarnas egenvärde.
Global Animal Law GAL Association lade år 2018 fram ett förslag innehållande en internationell konvention för ickemänskliga djurs rätt till hälsa och skydd, UNCAHP. Det kan konstateras att länsstyrelsens agerande hade brutit mot flera av förslagets artiklar.
Detta är återigen en påminnelse om vikten av både en nationell, men också en internationell lagstiftning där andra djurarter ges rätt till rättigheter. På flera platser har ickemänskliga djur identifierats som rättssubjekt istället för den förlegade synen på dem som rättslösa objekt. Dessutom har ett antal individer av annan arttillhörighet erhållit personskap. Ett personskap som också ger rätt till frihet.
Sverige säger sig stå i framkant gällande omsorg för andra djurarter. Då är det hög tid att Sverige gör gemensam sak med Finland. I grannlandet har diskussioner inletts i parlamentet om en grundlagsändring. En genomförd justering av författningen som skulle medföra att ickemänskliga djur erkänns vara rättssubjekt.
Något som i sin tur skulle innebära att andra djurarter kan börja få rätt till rättigheter, exempelvis rätten till sitt liv, rätten till frihet, rätten till välmående habitat och inte minst respekt för egenvärdet.
För ett land som vill stå i framkant när det kommer till omsorg för individer av annan arttillhörighet är det ett givet steg att ta.
Johan Löfgren,
PIMI – Personskap för IckeMänskliga Individer
