I svenska medier rapporteras inte mycket om situationen i Egypten. Insändarskribenten Andi Olluri vill fästa vår uppmärksamhet på det massiva förtryck som den borgerliga militärjuntan där utövar.
Denna vecka har varit precis som varje annan vecka i Egypten – ett land där all opposition och yttrandefrihet utraderats, och minst 65 000 politiska fångar är fängslade i vad människorättsorganisationer kallar “slakthus för människor” – sedan 2013, då militärjuntan tog makten efter en brutal masslakt.
Tiotusentals civila, huvudsakligen försvarslösa bönder i Sinai, har dödats av regimen sedan dess – “under täckmanteln av ett krig mot terrorism”. Kort sagt, ett “svart hål för mänskliga rättigheter”, som Human Rights Watch uttryckte det i ett dokument.(1)
20:e augusti greps Hisham Kassem av egyptiska myndigheter för sin verksamhet som ledande människorättsaktivist, och för att han i egenskap av landets ledande oberoende journalist var en “nagel i ögat för” militärjuntan. Han var också ledaren för ett nytt sekulärt och liberalt oppositionsparti, inför ett fullständigt riggat och på förhand avgjort “val” där militärjuntan förblir utan motståndare.(2)
Det skedde strax efter att regimens styrkor stormade hemmet av grundaren till Matsadaash – en grävande tidning som nyligen rapporterade om de egyptiska oligarkernas hemliga skumraskaffärer – och arresterade grundaren samt misshandlade hans familj. Efter förhör och hotelser av militären blev han “frisläppt”.(3)
24:e augusti arresterades familjemedlemmarna till Ahmed Ziada. Ziada befinner sig just nu i exil, efter att ha arresterats flera gånger i Egypten. Efter hans avslöjande reportage om militärjuntan fängslade Egyptens terrorskvadroner hans familjemedlemmar – ett typiskt trick.(4) Under sommaren har dessa sorters attacker skett ständigt.(5)
Dessa saker rapporteras inte i svenska rikstidningar, trots att de känner till vad som sker genom internationella nyhetskablar.(6)
Regimen slår främst mot fackföreningar, “journalister, människorättsförsvarare, oppositionsmedlemmar och arbetare inom offentlig sektor”, och tortyr är “endemiskt” i landet, som en rapport av FN:s Människorättskommissionär noterade.(7)
I över ett decennium, nu, har diktaturen “fortsatt sin obarmhärtiga utplåning av pressen, politisk opposition och civilsamhället”, som flera ledande internationella människorättsorganisationer noterade i en gemensam rapport från juli i år, där de bad Väst sluta skicka vapen till diktaturen, som vi gjort sedan den dag militärjuntan ursuperade makten.(8)
Faktum är att Västs ovillkorliga stöd till regimen möjliggjort “Egyptens värsta år för mänskliga rättigheter”, nämligen “Tio år av krig mot populationen under förevändningen av att bekämpa terrorism”, och “utvecklat en praktik som cementerar auktoritarianism och som förintar fredligt motstånd” (Egyptian Front for Human Rights).(9)
Vi i Väst bör utöva påtryckningar på regimen för att få stopp på de oerhörda grymheterna, efter att ha struntat i att göra det i tio år. Tur för oss, kan vi det. Vi har inte endast “hållit tysta om, och varit inaktiva mot de lidande offren”(10), utan snarare dessutom försett regimen med fullt diplomatiskt och militärt stöd, inklusive tiotals miljarder dollar/euro i vapen medan den mördar den inhemska befolkningen.
Ledande internationella och egyptiska människorättsorganisationer understryker ständigt “rollen EU-tillverkade vapensystem utövar i intern förtryck och människorättsbrott i Egypten … De pågående försäljningarna och bidragen av vapensystem från EU-medlemmar till Egypten förvärrar användandet av dödligt och enormt våld mot civila, godtyckliga massarresteringar … utomrättsliga avrättningar, hundratals kidnappningar och systematisk tortyr”.(11)
Till den mån vi stödjer detta, och media tiger om verkligheten i Egypten, gör vi oss lika ansvariga för brutaliteten som den militärjunta vi helhjärtat stödjer. Enorma skadestånd till den egyptiska befolkningen för att ha skott sig på deras bekostnad anstår oss, ifall vi har integriteten för det.
Andi Olluri
REFERENSER:
- Committee for Justice, 11 apr. 2023; Middle East Monitor, Amelia Smith, 9 feb. 2020; Ibid, 26 jan. 2022.
- Egyptian Human Rights Forum, 22 aug. 2023; Cairo Institute for Human Rights Studies, 22 aug. 2023; CIHRS, “Egypt’s 2023 Presidential Elections: A Dead End”, maj 2023.
- Cairo Institute for Human Rights Studies, 23 aug. 2023.
- CFJ, 25 aug. 2023.
- Se exempelvis min text i Newsvoice, 15 maj 2023.
- Exempelvis rapporterade Reuters (23 aug. 2023) en sådan kabel om Hisham Kassem.
- CIHRS, 18 maj 2023.
- Human Rights Watch, 28 jul. 2023.
- Egyptian Front for Human Rights, 24 jul. 2023.
- CFJ, 9 jun. 2023.
- CIHRS, 28 jun. 2023.
