Den som besökte Eskilstunas Stads museum lördagen den 8:e september hajade nog till när hen klev in genom dörrarna. Mycket folk och en hel del av dem klädda i kostymer och klänningar som förde tankarna till 1800-tal. Men också med detaljer som inte verkade artonhundratal.
eFOLKET:s reporter informerades om att han hamnat mitt i en “Steampunk-festival”. Vi var naturligtvis tvungna att ta reda på vad detta handlade om och slog oss därför i slang med några av steampunkarna.
Mårten Österlin berättade för oss att det handlar om en sorts subkultur där medlemmarna snöat in på den viktorianska tiden, andra hälften av engelskt 1800-tal alltså. Därav männens kostymer och kvinnornas utstyrsel. Men med tillägget att man försökte skapa en bild av vad den viktorianska periodens människor trodde om framtiden. Den tidens Science Fiction . Tänk Jules Verne, som i sina böcker beskrev ubåtar innan dom fanns och fantiserade om månfärder med mera.
Därför de speciella glasögon som pryder hattar och kostymer. En Science Fiction där man ännu inte kunde föreställa sej digitalt styrda maskiner och elektronik utan enbart avancerade mekaniska konstruktioner och ångkraft.
Vi får också en pratstund med tre fantasifullt klädda kvinnor. Jagoda Krawsczyk, Anna van Steenbergen och Justyna Krawszcyk samtliga från Polen, men de två sistnämnda boende i Nederländerna.
Anna berättar att steampunk-rörelsen är stor i Nederländerna, kanske 10 000 medlemmar. När hon själv för första gången stötte på rörelsen insåg hon att “hon hamnat rätt”.
Vad är det som attraherar?
Anna förklarade att hon gillar historia, hon tycker om klädstilen och den musik som utövas. Hon tror också att det handlar om en reaktion mot den digitala kulturen där folk går med böjda huvuden begravda i sina mobiler. Spel som utövas inom Steampunk är därför inte dataspel utan fysiska brädspel. Hela hennes familj, man och tre barn är med.
Rörelsen är alltså internationell. Jag hade tidigare på dagen pratat med Steampunkare som byggt upp avancerade legomodeller av ett tänkt samhälle baserat på viktoriansk science fiction. Ett samhälle med motsättningar. Där några muterats är fattiga och hålls utanför det egentliga samhället med en mur medans de välbeställda lever bra.
“En bild av dagens värld?” frågar jag och modellbyggaren menar att det nog finns ett sådant samband. Jag frågar Anna om detta och hon förklarar att den versionen är något som den specifike modellbyggaren fantiserat fram och ingen gemensam vision. Ronny Thörnvall från Göteborg har anslutit sej till samtalet och understryker det som Anna säger.
– Steampunkrörelsen är icke exkluderande, det finns olika versioner.
Anna och Ronny håller också med om att den viktorianska eran innehöll många negativa sidor och Anna menar att hon plockat det som tilltalar henne. Det som är gemensamt är nog att man måste vara en nörd för att hålla på med detta säger Anna skrattande.
Ronny berättar att rörelsen vuxit i Göteborg och nu har en egen bar där folk träffas.
Så lämnar eFOLKET:s reporter stadsmuseet och festivalen. Stadsmuseet hade under dagen de gamla ångdrivna verktygsmaskinerna bemannade och i gång. Något som verkligen passade ihop med steampunkarnas närvaro. Steampunkarna kom från flera olika länder, brittisk engelska surrade frekvent i luften. Alla åldrar var också representerade bland dem.
På gården har en Robin Hood-klädd man pilbågsträning med barn som passerar. Han är ju ingalunda en representant för den viktorianska eran men väl från en tid före digital övervakning och modern stress. Kanske det finns en undermedveten protest i det som vi fick uppleva denna dag.
Det var också en illustration i mångkultur. Människor kan finna sin egen livsstil och odla sina specialintressen. Så länge man inte inkräktar på andras frihet är en sådan frihet något att värna. Vi är alla olika och i det toleranta samhälle som vi måste eftersträva måste det finnas plats för oss alla.
Peter Widén
Mer på Wikipedia (SV)
