Den som berövats den efterlängtade surströmmingen i sommar kanske kan finna en gnutta hopp i att EU:s fiskeripolitik kommer att granskas av fler svenskar i Europaparlamentet?
Sveriges nyinvalda representanter där har nämligen “en masse” börjat intressera sig för fiskeripolitiken.
När det blev känt nu i juli vilka EU-ledamöter skulle sitta i vilka utskott visade det sig att 6 av 21 svenska representanter med framgång sökt sig till fiskeriutskottet – jämfört med noll förra mandatperioden. Företrädare för MP, M och C sitter som ordinarie och S, L, SD som ersättare. Alla partier utom V och KD kommer därför att kunna följa och bevaka fiskerifrågorna direkt i utskottet.
Detta pekar på att fisket anses vara en allt viktigare fråga på hemmaplan och möjligtvis även att man upplever att man som enskild ledamot eller grupp har större möjlighet att påverka EU-politiken på detta område. Det återstår att se om ledamöterna kommer att agera mer i det nationella intresset eller med sina politiska grupper.
Fiskeri är med 25 ordinarie medlemmar det tredje minsta av EU-parlamentets 24 utskott. Svenska ledamöter sitter därför på 12% av platserna.
Den gemensamma fiskeripolitiken är ett av relativt få områden där EU har ensamrätt att stifta lagar som automatiskt blir gällande i alla medlemsländer – utan att regeringen rådfrågar berörda instanser eller kan göra anpassningar. Detta betyder att det är endast på EU:nivå som ledamöter, intresseorganisationer och andra kan söka något betydligt inflytande.
Europaparlamentet beslutar tillsammans med EU:ländernas regeringar i alla frågor utom att fastställa totala tillåtna fångstmängder och kvoter. Detta kan endast medlemsländerna styra över.
Andra svensktäta utskott är: “Miljöutskottet” (7), “fri- och rättighetsutskottet”, som följer bland annat migration och rättsstatsfrågor (6) och “kvinnors rättigheter” (5). Siffrorna inbegriper både ordinarie medlemmar och ersättare.
Anna Eriksson
