HANS ÖSTENSSON
AMAZON – jätteföretaget som förändrar produktionssätt, arbetsvillkor och handlingsmönster
I Lär känna Amazon, en liten bok i A5 format, sätter författaren Peo Rask oss in i hur företaget fungerar. Trots att boken bara är på drygt 100 sidor ger den god översikt och många faktakunskaper.
Amazon är ett av världens mest lönsamma företag. Det finns nästan 1 miljon anställda och företaget levererar 3,4 miljarder paket per år och växer i snabb takt i huvudsak i USA där 1000 nya jättestora lagerlokaler planeras att byggas. Tillväxten ökar också i resten av världen och i närtid har företaget etablerat sig Eskilstuna där en stor lagerlokal (15000 m2) anlagts.
Namnet Amazon syftar på den sydamerikanska floden som flyter fram stor och bred och slukar allt i sin omgivning.
Vad är det som gör Amazon så framgångsrikt. Författaren urskiljer fyra framgångsrecept.
Det viktigaste är att företaget strävar att bli ett “everything company” där kunden i princip ska kunna göra alla sina inköp. Med ett enkelt klipp på tangentbordet öppnas en fantastisk värld för kunden. Hen kan i princip finna det mesta av intresse. En annan viktig sak är att företaget försöker binda kunderna till sig genom Amazon Prime där fri leverans och snabbhet ingår. På samma sajt finns också en mängd andra online-sajter. Denna enkelhet för kunden gör det nästan oemotståndligt att stå emot lockropen.
En annan styrka för att öka tillväxten är att företaget i kraft av sin storlek kan förhandla fram goda villkor i kontakt med myndigheterna för att etablera sig.
I Eskilstuna har det inte gått att få fram villkoren för etableringen. En jämförelse med villkoren för Facebook i Luleå visar de utomordentligt förmånliga villkoren som detta företag fått. Företaget betalar i princip ingen skatt i Sverige. Företaget har också fått elskatten sänkt med 97 procent.
Gäller samma sak för Amazon?
En annan intressant fråga är vilka bidrag företaget får för att etablera sig i kommunen. Facebook fick 139 miljoner i bidrag från Luleå kommun för att bygga serverhallar. Eftersom det bara är knappt 100 anställda blir kostnaden 1,5 miljoner per anställd. Är det samma sak med Amazon?
En annan intressant aspekt är följande. Facebook suger upp stora inkomster från svenska annonsörer. Dessa belopp som beräknas till en miljard slussas genom Facebook genom kryphål i skattelagstiftningen till Caymanöarna där bolagsskatten är noll.
Etableringarna läggs också med stor fördel till platser med stor arbetslöshet. Hur arbetet bedrivs i de stora lagerlokalerna tycks också än så länge bidra till Amazons framgångssaga
Det finns dock omfattande protester mot företaget över hela världen. Mest lyckad har kampen i Seattle varit där “Tax Amazon” med Ksama Sawant från Socialistiskt Alternativ som frontfigur haft stora framgångar.
Amazon har drivit arbetsprocessen till sin yttersta gräns. I oändliga korridorer ilar arbetare försedda med sitt headset. De vägleds på samma sätt som GPS leder bilisten till sitt mål. Inga namn på varan nämns utan enbart nummer. Arbetsledningen har fullständig kontroll och ser direkt om onödiga pauser tas. Tempot är mycket hårt. Förslitningen av de anställda är oerhörd och eftersom ingen yrkeskunnighet krävs är det stor omsättning på arbetare. Få kollektivavtal har tecknats och företaget är generellt mycket negativt till facklig organisering.
Snabbheten är också ett lockande försäljningsargument och det sköts i den s.k. gig ekonomin. I stora rader står bilarna utanför fabrikslokalerna och väntar på att få ett sms. De använder egna bilar och är själva ansvariga för att paketen kommer fram och kan lätt bli avstängda om de inte lyckas.
I den engelska filmen “Sorry I am late” visas detta mycket tydligt av den gamla mästerregissören Ken Loach.
Är det Amazon som är en bild av framtiden?
Det går inte att bortse från att företaget ligger i framkant när det gäller den fjärde industriella revolutionen som drivs av artificiell intelligens och robotisering. Enkelheten, priserna och snabbheten gör att små och medelstora företag har svårt att konkurrera med annat än exklusivitet och personlig service. Det är också svårt för städer och kommuner att stå emot erbjudandet av nya arbetstillfällen även om företaget skapar få nya arbetstillfällen.
Ju mer man sätter sig in i hur Amazon fungerar desto svårare är det att förstå den entusiasm som regerings-och kommunföreträdare visar för att locka det stora företaget till sig när man vet att det bara blir få nya jobb, lite skatteintäkter, utslagning av medelstora och små affärer och fordrar en enorm ökning av elkraft.
Lagerlokalerna i Luleå drar lika mycket energi som stålverket. Är det förhoppningen att ligga i den teknologiska framkanten som är drivkraften.
I dessa tider med pandemin har arbetsförhållandena utvecklats språngvis. Industrin har upptäckt att produktionen kan förändras och till stor del skötas från hemmet. Även befolkningen har vant sig att sköta många av sina ärenden digitalt och kommer troligtvis att åtminstone delvis fortsätta med detta beteende.
Hur ska då vänstern och fackföreningarna agera?
Kampen måste fortsätta mot de orimliga arbetsvillkoren inom lagerlokalerna och den osäkra gigekonomins brutalitet och osäkerhet och kräva att kollektivavtal upprättas. Man måste också kräva att villkoren för etableringen offentliggörs och analysera hur etableringen påverkar klimatet. Men det räcker inte menar jag. I förlängningen måste man diskutera över vad detta nya produktionssätt innebär för mänsklig samvaro och hur det “goda arbetet” kan skapas och hur produktionsvinsterna kan tillfalla arbetarna och inte bara företaget. Men man måste även problematisera vad det nya digitala arbetssättet kan innebära för att förenkla människornas vardag.
Hans Östensson
