Pierre de Coubertin (1863-1937) var en av skaparna av de moderna olympiska spelen som hölls första gången i Aten 1896. Han var fransk baron, idrottsledare, pedagog, författare, tidningsutgivare och mustaschkonnässör. Det var han som myntade uttrycket; “Det viktigaste är inte att vinna. Det viktigaste är att kämpa väl”.
Pierre de Coubertin kämpade själv så väl vid de olympiska spelen i Aten att han vann guld i grenen litteratur.
Andra grenar som då fanns på repertoaren var arkitektur, grafik/målning, musik och skulptur. Men även dragkamp och repklättring.
Mycket vatten har runnit under (Paris) broar sedan dess. De olympiska spelen, men också andra stora idrottstävlingar, sväller och blir allt större. Men framför allt blir de dyrare med nya arenabyggen och annat. Arenor som oftast bara kommer till användning vid ett enda sportevenemang.
Årets OS-arrangemang i Paris beräknas kosta runt 100 miljarder kronor. (se lästips) Och ju mer pengar, desto fler som håller sig framme för att få sin “beskärda del av kakan”.
Till exempel så har priserna på hotellrum i Paris, som redan tidigare var höga, rakat i höjden till det dubbla. De som bokade i vintras fick betala runt 8 000 kronor per natt för ett ordinärt enkelrum under OS.
Men nu har det visat sig att de hotellägare som planerade att utnyttja OS för egen snöd vinning tog i lite för mycket. Nu står många hotellrum tomma. Nu tvingas man “paniksänka” priserna för att över huvud taget få hotellrummen uthyrda.
“Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket”, som ordspråket säger.
Kollektivtrafiken i Paris dubblerar priserna under OS, med motiveringen att inte skattebetalarna, Parisborna, ska tvingas betala för ökningen av kollektivtrafiken som OS innebär. Det är de tillresta som ska se OS som ska betala.
Men baksidan av detta mynt är att alla “vanliga” Parisbor får betala dubbelt för kollektivtrafiken i samband med OS.
Även priserna på restauranger och annat förväntas öka kraftig under OS. Något som också drabbar “de oskyldiga”.
Frågan är om inte dessa kolossala idrottsevenemang, OS, VM, EM och allt vad de heter, för länge sedan har växt över sina breddar. Att de från att ha varit måttfulla tävlingar där “det viktigaste inte var att vinna, utan att kämpa väl”, nu har blivit raka motsatsen.
“The winner takes it all. The loser´s standing small”, som i ABBA-låten.
Eller “vinna eller försvinna” som också är ett uttryck som beskriver vad det handlar om. En seger betyder inte bara ära. En seger betyder framför allt pengar, Prispengar, sponsorer, reklamkontrakt och annat.
Från början var OS en amatörtävling. De som avslöjades för att ha tagit emot pengar kunde bli uteslutna. Numera finns det väl inte många på elitnivå som är “rena amatörer”. Alla, eller i alla fall de flesta, är väl proffs som har idrotten mer eller mindre som “yrke”.
1931 kom Ivar Lo-Johansson ut med sin pamflett “Jag tvivlar på idrotten”, där han bland annat varnade för den tilltagande kommersialiseringen som han menade förstörde idrotten. Han menade också att idrotten fick alltför stor plats i samhället i jämförelse med bland annat kulturen.
Då ska man tänka på att kommersialiseringen på den tiden bara var en västanfläkt jämfört med dagens penninggalopp inom idrotten.
Lästips:
- En vecka kvar till OS – tomma flygstolar och hotellrum – Sveriges Radio, 20 juli 2024
- Olympiska spelen – Wikipedia
- Pierre de Coubertin – Wikipedia
- Ivar Lo-Johansson tvivlade på idrotten redan 1931! – Idrottsforum.org, 11 juni 2015
Rolf Waltersson
