Rolf Nordin: Om Vietnamrörelsen

En starkt förkortad sammanställning av krigets bakgrund

Från slutet av 1800-talet var Vietnam, Laos och Kambodja en fransk koloni med benämningen Franska Indokina. 1940 var Nordvästra Frankrike ockuperad av Tyskland och resten styrdes av Vichy-regimen. Japan krävde att få öppna baser i Franska Indokina vilket Vichyregimen godkände. Redan då uppstod en gerillarörelse mot Japan men i grunden även mot kolonialmakten. I början av 1945 ockuperade Japan Indokina fullt ut, vilket inte minskade motståndet mot Japan och kolonimakten. När sedan Japan kapitulerade kom kolonimakten åter med full kraft, och gerillastriderna fortsatte, nu mot Frankrike. Efter förlusten vid Dien Bien Phu 1954 avslutades den franska kolonialmakten för området och staterna Kambodja, Laos och Vietnam blev självständigs. Men som en avvecklingslösning delades Vietnam tillfället som Nord- resp, Syd Vietnam. Enligt fredsfördraget skulle sedan frågan om enande avgöras med en allmän folkomröstning 1956. Denna folkomröstning stoppades ensidigt av Sydvietnam med starkt stöd av USA endast 4 dagar innan det skulle ske. Följden av detta blev att gerillakriget återstartade i Sydvietnam.

Palmes Jultal 1972

Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr.

Det kan inte finnas militära motiv för bombningar i denna skala. Militära talesmän i Saigon har sagt att det inte förekommer någon uppladdning från nordvietnamesernas sida. Det kan inte heller rimligen bero på någon halsstarrighet ifrån vietnamesernas sida vid förhandlingsbordet. Alla kommentatorer är överens om att det främsta motståndet mot oktoberöverenskommelsen i Paris har givits av presidenten Thieu.

Det man nu gör det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd, och av de har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn.

Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka.

Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.

Nu fogas ett nytt namn till raden, Hanoi julen 1972.

Svenska Vietnamdemonstrationer

Den första Vietnamdemonstrationen var vid USA:s ambassad 1964 med ett starkt begränsat deltagande 1965 kom demonstrationerna igång på allvar med minst tre demonstrationer. Den första i juni på Hötorget i Stockholm där man utan överdrift kan sägas att det dominerades av polisbrutalitet. I förväg hade man kontaktat Polisen i frågan om tillstånd, och fick svaret att det inte behövdes för det planerade upplägget. När sedan demonstrationen startade krävde Poliserna på platsen att de måste ha tillstånd. En av demonstranterna som fick ”behandling” av poliserna var min storebror. Senare kom en bild med min bror in i en lärobok i samhällskunskap. Tyvärr har jag inte återfunnit bilden, boken var från slutet av 60-talet. Dessutom kan väl nämnas att min bror blev kontaktad av Svenska Freds ordförande PA Fogelström som ringt runt till medlemmar som ansågs ”städade” för att minska risken för bråk. En annan demonstrationen 1965 var i Gubbängen som illustreras med vinjettbilden. Från denna demonstration finns också en kort filmsnutt, Vad jag har kommit fram förekom ingen form av bråk vid denna demonstration.

Bilden från demonstrationen i Gubbängen 1965 år ett exempel på vad som kopplas till 60-70-talets Vietnamdemonstrationer, men kan inte ses som ett exempel för hela perioden 1964-1975

I augusti var det ytterligare en demonstration på Hötorget. Bilden ovan är från augustidemonstration.

Denna bild f rån en demonstration 1967 visar att Polisinsatser mot demonstration inte var något som bara gällde 1965.

Inga polisangrepp mot demonstranterna. Kan väl förklaras med att i täten gick bl.a. Olof Palme och Nordvietnams Moskvaambassadör.

Finns anledning att påminna om att USA senare begagnade tillfället i samband med att den befintliga ambassadören fick avgå av hälsoskäl. Man dröjde närmare ett år med att utnämna en ny ambassadör.

Innebörden av de amerikanska åtgärderna observerades naturligtvis i Sverige.

Offer för USA:s terroristiska krigföring.

Avslutning. Hur dagens skolbok i Historia för 7-9 klassen behandlar demonstrationerna.

Bokens rubrik var PROTESTER I VÄRLDEN OCH I SVERIGE, Jag redovisar två utdrag av texten som bedöms vara knappt 40% av den totala texten på sidan. Dessutom har jag markerat texten om Vietnamdemonstrationerna med rött.

Vietnam var det första kriget som det rapporterades mycket om i TV, Människor chockades av krigets grymheter. Det ledde till stora protester världen över. 1968 var protestera som störst. Sverige kritiserade supermakterna krigshandlingar. USA kritiserades för sin inblandning i Vietnamkriget och Sovjetunionen kritiserades för sin inblandning i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968. Sverige antog dock ofta en försiktig hållning mot Sovjetunionen.

Mina Kommentarer

Formuleringen med SVERIGE kan tolkas som att det var det officiella Sverige som stod för kritiken.

Den dominerande händelsen på sidan var U137 i skärgården som förutom Ungefär samma textmassa hade en bild som täckte cirka en tredjedel av sidan. Förutom dominansen av U137 händelsen kan man väl ifrågasätta om det hörde till rubrikens ”Protester i världen och i Sverige”, eller borde ha stått under annan rubrik.

Rolf Nordin