Koblaja.

När pajen har pajat

Min avsikt är inte att ha några synpunkter på kocken Leif Mannerström. Jag vet inte mycket om honom. Bara att han är en välkänd krögare och figurerar som domare i TV-programmen ”Sveriges mästerkock” och ”Sveriges yngste mästerkock”.

Han har också framfört kritik mot undermålig mat på äldreboenden och krävt att våra äldre är värda bättre och godare mat som också ska se aptitlig ut, vi äter ju också ”med ögonen”.

När jag för ett tag sedan, rättare sagt för tre år sedan, kände mig lite lat och inte hade lust att laga mat, bestämde jag mig för att köpa något färdigt som bara behövde värmas.

När jag vandrade längs frysdisken i mataffären föll min blick på pajer. Pajer som såg riktigt smaskiga ut på förpackningarna. En av dem var en köttfärspaj innehållande ”nötfärs, västerbottenost, soltorkade tomater och basilika”

Köttfärspaj eller koblaja. Foto Rolf Waltersson.

När dessutom förpackningen pryddes av en bild på mästerkocken själv, Leif Mannerström, tog jag för givet att det borgade för god kvalitet och smak. Jag förstår naturligtvis att mästerkocken inte personligen stått och bakat alla dessa pajer. Men ställer man upp på pajförpackningen har man väl ändå någon slags koppling till innehållet. Eller?

Nåväl. När jag kom hem läste jag på förpackningen hur den frysta pajen skulle värmas. In i mikrovågsugnen några minuter, sedan var det klart.

När jag tog ut min paj blev jag minst sagt förvånad. Ja, chockad som man säger numera då människor blir ”chockade” hela tiden för minsta lilla bagatellartade fram- eller motgång. Det som på förpackningen såg ut som en riktigt vacker paj, en som man även vill äta ”med ögonen”, såg mera ut som en koblaja. En sån där riktigt brun och kladdig koskit full med flugor.

Jag tog en försiktig tugga. Jodå lite som köttfärspaj smakade det. Men utseendet gjorde att tungans smaklökar inte riktigt ville acceptera att det var en paj värdig en mästerkock. Jag tänkte på maten på våra äldreboenden som man ska äta också ”med ögonen”.

Jag ger mig tusan på att om denna ”koblaja” skulle serveras på något äldreboende skulle mästerkocken uppge ett upprört ramaskri.

För ett par dagar sedan var det åter en sådan där dag då jag och min sambo ville vara lite lata genom att köpa någon färdigmat.

Vi fick syn på pajförpackningar med mästerkockens bild i hörnet. Okej, vi ger honom en chans till. Kanske det var något ”måndagsexemplar” jag fick tag i för tre år sedan.

Det blev två olika pajer som såg riktigt läckra ut på förpackningarna. Den ena ”Grekisk grönsakspaj”, innehållande ”paprika, zucchini, ost, oliver, creme på soltorkade tomater”. Den andra ”Lax & räkpaj” innehållande ”lax, räkor, spenat, dill, citron och ost”.

In i mikron. Ut efter några minuter.

Men samma visa den här gången också. Pajerna som låg på tallrikarna såg inte alls ut som pajerna på förpackningarna.

Vad blir sensmoralen av detta?

Kanske som Hoola Bandoola Band: ”Vem i hela världen kan man lita på?”

Rolf Waltersson

Liknande artiklar: