Jag har tidigare i olika inlägg här i eFOLKET tagit upp att man oftast pratar procentsatser hit och procentsatser dit när det handlar om påslag på pensioner, sjukförsäkring, A-kassa och löner.
Idag, 12 november, lyssnade jag på en del av lördagsintervjun i P1. Det var Jacob Wallenberg, ordförande för Investor AB och ordförande för Svenskt Näringsliv som intervjuades av Johar Bendjelloul.
Man kom in på frågan om årets avtalsrörelse där det förväntas att arbetarna ska “ta ansvar” och vara realistiska i sina lönekrav för att inte spä på inflationen.
Johar Bendjelloul tog upp att VD-arna för de 30 största industriföretagen senast fick i genomsnitt 10 procent högre löner att jämföra med snittet för LO-kollektivet som var 2,6 procent.
Det blev inget snack om löneökningarna i kronor, bara dessa procentsatser, som ju i och för sig sticker i ögonen om man vill mana (andra) till “återhållsamhet”.
Om man roar sig med ett räkneexempel. Anta, för enkelhetens skull, att dessa 30 VD-ar i genomsnitt har 1 miljon kronor i månaden i lön.(Utöver lön har de också bonusar på många miljoner) Då blir 10 procent löneförhöjning 100 000 kronor i månaden, Sanningen är nog att topparna tjänar en bra skvätt mer än 1 miljon i månaden.
För LO-kollektivet ligger medellönen på 28 000 kronor i månaden (LO:s lönerapport år 2021) En ökning med 2,6 procent blir 728 kronor i månaden.
I stället för att dribbla med procentsatser, som i den här jämförelsen mellan direktören och arbetaren. Kunde man i stället konstatera att direktören fick 100 000 mer i månaden mot arbetaren som fick 728 kronor. Då skulle frågan om “ansvar för inflationen” få en ännu tydligare och skarpare innebörd.
Inför årets löneförhandlingar har LO-förbunden nämnt 4,4 procent, vilket naturligtvis betraktas som “ansvarslöst”, även av Svenskt Näringsliv där Jacob Wallenberg är ordförande.
Tidigare i veckan, 8 november, var det budgetdebatt i riksdagen. Jag fastnade för ett par meningar från Jimmie Åkesson (SD) som påstod att regeringen budget har en utjämnande låginkomstprofil när det gäller pensionärer och andra med låga inkomster. Men så lade han till en Brasklapp:
I alla fall om man ser till procenten”.
Hade det handlat om en utjämning i reda pengar hade Åkesson inte behövt lägga till “i alla fall om man ser till procenten”.
Här ligger en hund begraven.
PS: Att vilseleda med procent är ungefär som att vilseleda med priser på livsmedel. Man anger priset på varan med stora, färggranna och tydliga siffror. Men jämförpriset är skrivet med mycket små siffror lite diskret i förhoppning att vi inte läser så noga utan bara tittar på prislappen.
Nu har vi också begreppet “Krympflation”. Priset är detsamma, men man har minskat storleken på förpackningen och därmed gjort en prishöjning “i smyg”. En annan variant är när man från butiken tror att kilopriset låter “avskräckande” högt så att kunderna backar ur. I stället för 399 per kilo, blir det 39,90 per hekto med baktanken; “alltid lurar man några”.
Lästips:
- Varför talar man nästan bara om procenttal när det gäller löneförhöjningar? – eFOLKET, 31 oktober 2022.
- Lönerapport år 2021 – LO.
Rolf Waltersson