Anna Eriksson:
Åtta Eskilstunabor ställer i år upp i EU-valet, men att någon av dem skulle komma in är inte särskilt troligt, givet deras relativt låga placering på sina partilistor.
Det ska till EU:s parlament från Sverige väljas 21 ledamöter, som ska sitta de kommande fem åren. Varje parti som fått minst fyra procent av rösterna (den så kallade fyraprocentsspärren) får skicka en eller flera ledamöter, beroende på hur stor andel av rösterna det partiet har fått i valet.
Till skillnad från riksdagsvalen är inte alla Sveriges län (eller valkretsar) automatiskt representerade i Europaparlamentet. Bland kandidaterna i år finns 18 personer från Södermanland. Av dessa är åtta skrivna i Eskilstuna och återfinns på listan nedan.
Ingen av dessa åtta rankar bland topp tio på sitt partis lista. Närmast är Nasra Ali som står på 15e platsen för Socialdemokraterna. Det är därmed mycket osannolikt att någon Eskilstunabo kommer att bli en av de valda ledamöterna i år. Teoretiskt är det dock möjligt, eftersom väljarna har möjligheten att personrösta på en namngiven kandidat.
Kandidater till Europaparlamentsval 2024 skrivna i Eskilstuna:
- Nasra Ali, 36, 15e plats för Socialdemokraterna
- Samuel Ablahad, 18, 34e plats för Socialdemokraterna
- Linus Lakso, 40, 16e plats för Miljöpartiet
- Susanne Henning Aihonen, 58, 32a plats för Kristdemokraterna
- Tony Meshko, 45, 37e plats för Kristdemokraterna
- Jonathan Törnstred, 29, 44e plats för Liberalerna
- Hans-Olof Forsby, 54, 33e plats för Kristna Värdepartiet
- Maria Brodd Hemmelin, 56, 44e plats för Kristna Värdepartiet
(KÄLLA: europaportalen.se)
Förutom de åtta bekanta riksdagspartierna ställer ett stort antal (102!) mindre partier också upp i valet. Nyans, Kristna Värdepartiet och Folklistan har det rapporterats om en del, medan andra är för de flesta helt okända och några, som Kalle-Anka-partiet, Nu Får Det Vara Nog, och Det-Minst-Dåliga-Partiet, är uppenbart plojaktiga.
Det kan i och för sig inte uteslutas att något av dessa “uppstickarpartier” skulle klara fyraprocentsspärren. 2006 fick nykomlingen Piratpartiet hela två mandat efter att ha erhållit drygt sju procent av rösterna, genom sin kampanj för fildelning och stärkt personlig integritet. Fram till att partiet förlorade sina mandat 2014 var det drivande i den Gröna gruppens politik gällande internetfrågor.
Just i år pekar dock alla opinionsundersökningar på att det inte kommer att bli så att någon “uppstickare” kravlar sig över spärren, och det ser högst osäkert ut även för de tre minsta riksdagspartierna (L, C, KD).
Anna Eriksson
Läs också:
”Klarsynt” pro-rysk bloggare från Nyköping står på Folklistans lista till EU-valet
