De regionala valen i tyska delstaterna Saxen och Thüringen kan beskrivas på många sätt. I många medier koncentrerar man sej på högerextrem AfD (Alternativ für Deutchland) och dess rekordframgång. Partiet blev störst i Thüringen med 32,8 procent av rösterna. Tvåa blev det traditionella högerpartiet CDU (Kristdemokraterna) med 23,6 procent. Många pekar på att detta är första gången ett högerextremt parti blir störst i ett val i Tyskland. Det vill säga första gången sedan nazisterna regerade.
Nu ska vi komma ihåg att både Saxen och Thüringen ligger i den del av Tyskland som tidigare var DDR. Den politiska bilden har delvis varit en annan än i före detta Västtyskland. Efter murens fall har till exempel Vänsterpartiet (Die Linke) varit mycket starkare i före detta DDR än i västra Tyskland.
Die Linke gick dock kraftigt bakåt. Från att varit största part i Türingen hamnade man nu på fjärde plats med 13,1 procent. En tillbakagång med 17,9 procent. Die Linke har nämligen splittrats, En utbrytning under ledning av den tidigare Linke-ledaren Sahra Wagenknecht. Hennes nya parti tog hela 15.8 procent.
Det nya partiet heter bisarrt nog Förbundet Sahra Wagenknecht (BSW). Partiet blir på detta sätt närmast hennes ägodel. Så långt från folkrörelsetanken man kan komma.
Wagenknecht blandar friskt slogans från sitt gamla vänsterparti med paroller närmast identiska med högerextrema AfD:s. Hon vill kraftigt minska invandringen,och angav till exempel de tragiska morden i Solingen som ett argument mot invandring. Hon vill till skillnad från sitt gamla parti stoppa vapenhjälpen till Ukraina och bygga bättre relationer till Ryssland. Hon presenterar detta som en fredspolitik till skillnad från de regerande partierna krigspolitik. Det är uppenbart att många väljare håller med henne. Kritiker mot Sahra Wagenknecht har kallat hennes politik “Putin-vänlig”.
Det kan säkert finnas många som attraheras av Putins auktoritära politik. Idén om den “starke mannens” har attraktionskraft i vissa miljöer.
Men för många före detta DDR-medborgare, uppfostrade i “Kamp för Freden” och med många direkta liksom indirekta minnen av kriget handlar det säkert om det som många vid intervjuer säger: “Freden är det viktigaste”.
Egentligen finns det ingen anledning för före detta DDR-medborgare som ser sej som vänster att ha några positiva känslor för Putin. Putin spottar på den sovjetiska historien,Han vill återuppliva tsarismen. Han kallar Lenin och bolsjevikerna förr landsförrädare eftersom den ryska revolutionen gjorde slut på tsarväldet och drog Ryssland ut ur världskriget.
Putin har också uttryckt ett oförblommerat hat mot Lenin och bolsjevikerna eftersom det var dom som erkände Ukraina som en nation.
Inom parentes kan man peka på det absurda i att Ukrainska styrkor i sin invasion av Kursk skjuter sönder Leninstatyer. Men det har nog sin förklaring i existensen av högerextrema riktningar också i Ukraina.
Det finns dock ett element i den sovjetiska historien som Putin uppskattar, nämligen stalinismen. Stalins maktövertagande utgjorde en verklig kontrarevolution. Så gott som hela den gamla bolsjevikledningen likviderades. Stalin blev ju närmast den tsar som Putin nu vill bli.
Därför är det högerextrema AfD:s Putin-stöd betydligt mera logiskt och i vissa avseenden lättförklarat. Högerextremister som stöder en högerextremist. Men AfD har säkert också med sitt krav på avslutning av stödet till Ukraina och användandet av fredsparoller fått stöd från samma grupp som Sahra Wagenknecht fått. Från människor som är rädda för utvidgning av kriget.
Vi har alltså ett högerextremt parti (AfD) och ett ”vänsterpopulistiskt (BSW). Med många beröringspunkter. Sara Wegenknecht har dock förklarat att samarbete med AfD är totalt uteslutit. Den Socialdemokratiska ledaren Olaf Scholz menar att alla “mainstream”-partier bör ena sej om att hålla AfD utan för regeringsmakten i delstaterna. CDU säger också att de inte tänker samarbeta med AfD. De senare uppmanar CDU att samarbeta, och menar att många CDU-väljare vill se ett samarbete med AfD.
Splittringen mellan Die Linke och Sahra Wagenknecht är dock inte enkel. Wagenknecht definierar sej som “vänster och konservativ.” Hon är en “tysk patriot” som vill komma bort från beroendet av USA men som i många frågor faktiskt är konservativ. Om hon lutar åt Putin så är inte die Linke sämre med sitt stöd till Israel och förslag att förbjuda vissa palestinska organisationer.
Man skulle också kunna beskriva delstatsvalen som en katastrof för socialdemokratin. Socialdemokraterna (SPD) fick i Thüringen 6.1 procent av rösterna och 2 mandat. De tyska socialdemokraterna är alltså i samma djupa kris som många andra europeiska socialdemokratiska partier. I Saxen fick man 7,3. procent. Man landade femte plats. Så också i Thüringen, I Thüringen fick vänstern (die Linke) 13.1 procent, vilket gav en fjärde plats och 12 mandat, men i Saxen landade man på katastrofala 4,5 vilket resulterade en jumboplats, man kom sjua.
Bündnis Sahra Wagenknecht tog med 11.8 procent en tredjeplats i Saxen, och fick 15.8 procent i Thüringen. Vann i Thüringen gjorde högerextrema AFD med 32, 8 procent av rösterna. CDU tog 23,6 procent och en andraplats i Thüringen. I Saxen blev CDU störst med 31.9 procent. Hack i häl kom AFD med drygt 30 procent.
För regeringspartierna var valet katastrofalt. Tyskland leds av en koalition bestående av socialdemokraterna (SPD), de Gröna och liberalerna. SPD.s resultat har vi redovisat, de Gröna fick 5,1. procent i Saxen och 3,2 procent i Thüringen. Man tappade alla sina 5 mandat i Türingen
Liberalerna fick 1.1 procent och noll mandat i Thüringen. Inte heller i Saxen fick liberalerna några mandat.
För demokratiska socialister i Tyskland stundar nu en period av reflexion, och därefter är det reorganisering som måste till.
Peter Widén
