Lördag 1 oktober var det vernissage av minnesutställning för graffitikonstnären Christian “DOZE” Björklund vid Langsgatan 6 i Eskilstuna.
Utställningen består av ett stort antal tavlor (akryl?), och skulpturer som DOZE skapat, för han var inte bara graffitikonstnär. De stora graffitimålningarna han gjort kunde av naturliga skäl bara visas på ett antal fotografier.
Eftersom jag inte kände DOZE pratade jag med en av hans vänner Dennis som berättade att DOZE inte bara var en ikon, en förebild, som graffitimålare… Han var även en genomhederlig och vänlig människa:
“Jag har nog aldrig träffat någon som varit så snäll, ödmjuk och hjälpsam på alla sätt och vis”, berättade Dennis.
När jag kom till utställningen var det knökfullt med besökare i den lilla lokalen som heter “FLYGARN”. Väggarna var fulla med bilder av allehanda slag så det tog en bra tid att gå runt för att iaktta och smälta alla intryck man fick av dessa fantastiska och fantasifulla målningar.
Ni får ett litet smakprov genom de bilder jag tagit. Några motiv fångade mitt intresse lite extra:
Bilden med en gorilla i militäruniform med tre stjärnor som är gradbeteckningen för överste, med texter “Born to kill” samt freds- och antikärnvapenmärket på hjälmen.
Det är en bild som osökt för mina tankar till sången “Universal Soldier” skriven av Buffy Sainte-Marie som tillhör indianstammen Cree. Hon är sångerska, låtskrivare, kompositör, bildkonstnär, freds- och människorättsaktivist.
Universal Soldier handlar om alla soldater som genom århundraden och årtusenden, och fortfarande, bara lyder order och “bara gör som befälen sagt”. Sången finns översatt till svenska med titeln “Den evige soldaten” som tolkas med en lågmäld men innerlig vrede av Jan Hammarlund.
Vi har bilden med den snälla roboten som kommer med blommor. En slags “motbild” till de övriga målningarna med robotmotiv där robotarna går bärsärk. Kanske roboten med blommorna vill be om “ursäkt” för sina destruktiva kompisar. Eller så är det en snäll robot som väljer att gå sin egen väg.
Sedan en liten notering om bilden där King Kong, efter att ha flytt, klättrar uppför Empire State Building, som var världens högsta byggnad på den tiden de första King Kong — filmerna spelades in. Bredvid King Kong finns för säkerhets skull på väggen en “Katastroflåda”. En tillfällighet som ser ut som en tanke.
Jag funderar också över bilden med hypnotisören som försöker få “offret” att somna med “Listen to the sound of my voice” samtidigt som han svänger med sitt fickur fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka…zzzzzzz.
Tolkningen är fri. Men jag ser den hypnotiserande och flinande pösmunken som nån slags kvacksalvare som bara är ute efter klienternas pengar.
Vad DOZE hade för “baktanke” med den målningen får jag aldrig veta eftersom han avled för tre år sedan, bara 48 år gammal.
Jag har faktiskt träffat Christian DOZE Björklund. Det måste ha varit för över 10 år sedan då jag under några år följde graffitimålandet vid murarna och ruinerna efter det nedlagda sågverket i Skogstorp. Jag tog mängder med bilder som tyvärr är kaputt när min dator kraschade.
Bland alla som var där för att måla lade jag märke till en kille som hade förkrympta armar och förvridna händer – ett medfött handikapp, eller funktionsnedsättning som det heter numera.
Jag blev förundrad av att det gick så lätt och galant för honom att hantera sprayburkarna med dessa armar och händer. Det var alltså DOZE jag träffade då, men som jag nu lärde känna lite grann ett tiotal år senare tack vare den här utställningen.
Arrangörer av utställningen är: Jimmy Nenonen, Kenneth Petersson, Dennis Meyer och Jani Nieminen i samarbete med Studiefrämjandet.
Lästips:
- Make art – Not war – eFOLKET, 27 mars 2022.
- Om kommersiellt klotter och öppna graffitiväggar – eFOLKET, 19 mars 2019.
Text och Foto:
Rolf Waltersson
