Margareta Söderberg: SHAME ON YOU. SHAME!

Tal hållet vid demonstrationen mot utvisningarna den 24 november 2019 på Mynttorget.

SHAME ON YOU. SHAME !

Ännu en massutvisning av ömtåliga människor avklarad med poliser och vakter, hand- och midjefängsel, sprutor, svarta huvor och chartrade plan destination krigets kabul. miljonerna rullar.

Ångesten kan skäras med kniv.

Mitt språk har inget ord som täcker detta skändliga barbariska beteende, ovärdigt den som vill kalla sig människa.

Det är ett O-mänskligt beteende, iskallt och känslolöst, som skadar obotligt, dödligt – i första hand dem som utvisas, men också hela vårt samhälle.

Vår s.k. demokrati dras i smutsen, all medmänsklig, social gemenskap som byggts upp i vårt land under decennier trasas sönder, rivs upp och trampas ner i brun gyttja. Och vi som “valt” de makthavare som låter detta ske, vi tvingas stå bredvid, maktlösa, i förtvivlan och skam över ett land som faller sönder inför våra ögon.

När blev OMÄNSKLIGHET vårt lands signum?

Ska vi behöva stå här och låta Omänskligheten råda? Var är vår talan?

Var är de mänskliga rättigheterna?

På vilken sophög har ni slängt dom?

Hur kan ni använda värnlösa människor som brickor i ert politiska rävspel? Hur vågar ni?

Nu planerar ni för obligatoriska “ankomstcentra” där asylsökande ska förvaras under asylprocessen ni pliktskyldigt genomför.

De ska hållas i karantän tills ni kan utvisa dem igen.

Till varje pris får de inte ha kontakt med människorna som bor här i landet.

Ni vill slippa varje känslomässig inblandning.

“Vi ska inte ha fler flyktingar. Vi ska ha färre” säger vår statsminister till Sydsvenskan 10 oktober när Turkiet anfaller Kurdistan och hundratusentals människor flyr för sina liv.

Vilken värld lever ni i?

Vilka vindar tror ni er vända med detta?

Ska ni bygga en järnridå kring vårt land?

Ska vi sitta här i vårt fina lilla land och skumma grädden på moset och inte släppa en jävel över bron?

Och kasta ut dem som lyckats slinka in?

Och sen undan för undan rensa ut allt och alla som inte passar in?

Ska vi ha vårt eget lilla gotte-getto och ge fan i vad som än händer i världen därutanför?

Var kommer den visionen ifrån om jag får fråga?

Och du – hur vill du ha det?

Vilken framtid vill du ge dina barn?

Tänker du bara fortsätta skumma grädden?

Nu tar jag i från tårna, det är nödvändigt.

Det handlar inte bara om orättfärdiga utvisningar, som man kan välja att inte se. Det handlar om att Omänskligheten breder ut sig och förr eller senare kommer vi alla att drabbas.

Det handlar om vilket land vi väljer att möta framtiden i.

Väljer vi ett anständigt land, ett land som tar ansvar, går före och inte bygger murar mellan människor, då är det en kamp vi måste föra var och en och alla tillsammans.

Den börjar med vår egen anständighet.

Våra “ledare” är bara vanliga ofullkomliga människor som vi andra.

Det är vi som ska leda dem.

Det är vi som ger dem mandat för att genomföra de goda besluten.

Och gör de inte det måste vi själva handla.

Vi bär alla ansvaret.

SÅ. VAD GÖR VI KAMRATER? VAD I HELVETE GÖR VI?

Margareta Söderberg

Artikeln kommer från mynewsdesk (stoppa utvisningarna av Afghanska ungdomar!)