Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) uppmanar de till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) anslutna staterna att beslutsamt försvara domstolen mot de hot som de senaste dagarna riktats mot den, framförallt från USA.
En majoritet av världens länder, 124 stycken, är anslutna till ICC:s Rom-stadga. Det betyder att dessa 124 stater förbundit sig till att värna ICC och att respektera ICC:s beslut. Dessa stater samlas i dagarna (2-7 december) till ICC:s årliga samling av deltagande stater.
Med anledning av att ICC:s anslutna stater nu församlas har HRW gått ut med en uppmaning till dem att slå tillbaka hoten som med anledning av ICC:s arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare israeliska krigsministern Yoav Gallant riktats mot domstolen.
Dels handlar det om den position som den ICC-anslutna staten Ungern intagit. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har offentligt förklarat att Ungern inte kommer att följa ICC:s beslut. Tvärtom har han med anledning av domstolens beslut inbjudit Netanyahu till Ungern.
En liknande position har intagits av den högerextreme argentinske presidenten Javier Milei. Argentina tillhör liksom Ungern de 124 staterna som godtagit Rom-stadgan.
Argentinas och Ungerns ställningstagande innebär i sig ett angrepp på den internationella rättsordningen, och ett provocerande försök att underminera ICC.
De allvarligaste hoten har kommit från USA. Biden-administrationen har inte bara sagt att man kommer att strunta i ICC:s beslut. Man har också fördömt ICC:s beslut som “skamlöst” och “outrageous”. Vidare har från ledande USA-politiker hotats med diplomatiska och ekonomiska sanktioner mot ett hundratal av ICC:s ledande jurister och andra anställda.
HRW understryker vikten av att av ICC beslutade åtgärder misstänkta brottslingar efterlevs av alla ICC-anslutna, och att även icke-anslutna stater avhåller sig från hot och sanktioner mot ICC.
USA är inte, i likhet med till exempel Ryssland och Israel, genom Rom-fördraget anslutet till ICC. Det står alltså USA, till skillnad från Ungern och Argentina, fritt att inte hörsamma ICC:s beslut om att gripa Netanyahu och Gallant när och om dessa besöker USA. Men detta innebär inte att USA har rätt att hota, skada eller på något sätt angripa ICC:s domstolsledamöter, åklagare eller annan personal.
Till råga på allt har från ledande Trump-anhängare dessutom lanserats tanken på att tillämpa en lag från 2002 som heter American Service-Members’ Protection Act, och som också går under namnet The Hague Invasion Act.
Lagen innebär att USA:s president ges möjlighet att skicka ett militärt kommando till Haag och där frita av ICC arresterade brottsmisstänkta som USA anser inte ska vara arresterade. Det kan handla om USA-medborgare men också om medborgare i en stat som är allierad med USA – i det aktuella fallet alltså Israel.
USA:s ställningstagande och hot har idag kommenterats av Mellanöstern-experten och statsvetarprofessorn Stephen Zunes vid University of San Francisco. Zunes hävdar att supermakten USA genom sitt ställningstagande och agerande gentemot ICC uppträder som en skurkstat. Enligt professor Zunes bör omvärlden svara med kraftfulla sanktioner mot USA om Vita Huset gör allvar av sina hot mot Internationella brottmålsdomstolen.
En mellanposition har Frankrikes regering försökt inta. Frankrike säger att det är viktigt att värna ICC, men att eftersom Israel inte undertecknat Rom-fördraget, och därmed inte är anslutet till ICC, så åtnjuter israeler immunitet. Därför kommer Netanyahu och Gallant inte att arresteras om de besöker Frankrike.
HRW, liksom andra människorättsorganisationer och ICC självt, underkänner Frankrikes invändning. Det står helt klart att alla till ICC anslutna stater är skyldiga att verkställa domstolens arresteringsorder, även då den/de brottsmisstänkta inte är medborgare i en genom Rom-fördraget ICC-ansluten stat. “Prejudikat” vad gäller Frankrikes förhållningssätt finns dessutom i fallen Omar al-Bashir och Vladimir Putin. I dessa fall har Frankrike inte haft några invändningar, trots att Sudan och Ryssland stått utanför ICC.
HRW:s och ICC:s ståndpunkt har ett massivt stöd bland världens stater, och även från människorättsorganisationen Amnesty International.
