Maj-Britt Theorin: Sverige måste säga nej till kärnvapen nu!

Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten.

Vid minst 25 tillfällen har vi varit en hårsmån från ett kärnvapenkrig, detta enligt Max Tegmark, professor i fysik vid MIT.

Hur länge ska turen hålla i sig? En på tre. Så stor bedömer Tegmark risken att dö i ett kärnvapenkrig.

”Som fysiker vet jag att tur inte är någon långsiktig strategi”, säger han.

Max Tegmark har lett ett upprop där över 3 700 forskare i 84 länder skrivit under för ett kärnvapenförbud, majoriteten av dem i kärnvapenmakterna USA och England.

När frågan om svenska atomvapen väcktes i mitten av 1950-talet tog det socialdemokratiska kvinnoförbundet under ledning av Inga Thorsson öppen strid.

AMSA under ledning av Per Anders Fågelström, stora delar av kultursverige och den svenska fredsrörelsen protesterade kraftigt.

En intensiv debatt i samhället ledde till en särskild utredning ledd av Tage Erlander och Olof Palme.

Dess slutsats blev 1959 att Sverige inte skulle skaffa sig atomvapen. Riksdagen bekräftade sedan beslutet om nej till svenska atomvapen 1968.

1968 antogs NPT – Icke-spridningsfördraget, som Sverige tillträdde.

Sen dess har socialdemokratin genom Alva Myrdal, Östen Undén, Inga Thorsson, Olof Palme, undertecknad och Margot Wallström aktivt arbetat internationellt för en kärnvapenfri värld.

I NPT förbinder sig icke-kärnvapenländer att inte skaffa kärnvapen mot att kärnvapenmakterna förbinder sig att seriöst arbeta för att avskaffa kärnvapen.

Mer än 50 år senare lever kärnvapenmakterna inte upp till sina utfästelser utan satsar i stället massivt på nya kärnvapen. USA har satsat 1 200 miljarder dollar under tre decennier på att utveckla kärnvapen med lägre effekt som ökar sannolikheten för användning. Även Ryssland har satsat inom detta område.

I stället för kärnvapenavrustning betraktar de artikel VI i avtalet som en permanent kärnvapenlicens.

Vid NPT-mötet år 2000 förband sig kärnvapenmakterna till en plan i 13 punkter för att avskaffa alla kärnvapen.

Inte heller denna förbindelse har kärnvapenmakterna levt upp till.

Kärnvapenmakternas nonchalans att inte leva upp till sina utfästelser har skapat stor oro bland civilsamhället och flera regeringar.

Detta har lett till att ickekärnvapenstater i en resolution krävde en konvention som förbjuder kärnvapen under hösten 2016 som FN:s generalförsamling antog med stor majoritet.

Sverige röstade för resolutionen och deltog aktivt i utformandet av avtalet och röstade tillsammans med 121 länder för avtalet den 7 juli 2017.

Avtalet är nu ett legitimt FN-avtal öppet för alla och träder i kraft när 50 stater har ratificerat det.

Det arbetet pågår och hittills har 22 länder ratificerat avtalet.

Avtalets viktigaste funktion är att tillsammans med de åtta kärnvapenfria zonerna i världen utgöra ett fortsatt tryck på de nio kärnvapenländerna att göra sig av med vapnen.

Kärnvapenmakternas nonchalans att inte leva upp till sina utfästelser har skapat stor oro bland civilsamhället och flera regeringar

Den socialdemokratiska partikongressen 2017 beslöt följande: ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstiftning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld.”

Detta beslut är självfallet bindande för en socialdemokratisk regering.

Den utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen som regeringen har tillsatt under våren är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för ett regeringsbeslut.

Ett godtagande av utredningen vore ett brott mot och ett underkännande av mer än femtio års framgångsrik diplomati och nedrustningsarbete mot kärnvapen.

Regeringen bör under inga förhållanden agera så att det kan uppfattas som att Sverige tar avstånd från konventionen.

Det är utmärkt att Margot Wallström tagit initiativ till vidare aktioner inför nästa NPT-konferens.

En tidsplan för genomförande av de 13 punkterna för avskaffande av kärnvapen är nu nödvändig.

Därtill bör regeringen snabbt signera kärnvapenavtalet. En ratificering av riksdagen kan senare aktualiseras.

·         Maj Britt Theorin

Ansvarig för svensk nedrustningspolitik 1982–1991, fd riksdagsledamot och EU- parlamentariker (S)

 

Artikeln har tidigare varit publicerad i Arbetet, LO:s tidning.

Liknande artiklar: