Kubanerna anar en provokationsstrategi från Trumpadministrationen
Det finns ingen säkrare plats för USAs diplomater än Kuba. Det är vanligt att se dem jogga på strandpromenaden Malecón, äta på de dyraste restaurangerna och njuta av bad på playan. Här har de aldrig behövt vara rädda för att bli kidnappade eller dödade, som de måste på de flesta platser i världen. Det finns ingen anledning till att detta skulle ha ändrats, än mindre att det skulle ske genom mystiska ”soniska attacker” mot funktionärer.
Experter från alla håll nekar till möjligheten att något som detta ska kunna ske. USAs egen regering erkänner sin okunnighet och medger att de inte har några bevis. Det gör det obegripligt att de vidtar straffåtgärder mot Kuba. Deras enda argument är att Kuba bör skydda – ingen vet mot vad – de nordamerikanska diplomaterna. Om USA skulle ställa samma krav på alla andra skulle det ha relationer med ytterst få länder.
Dessutom är det väl magstarkt att säga detta till ett land vars diplomater attackerats och mördats på det mest brutala sätt på nordamerikanskt territorium.
Kanske kräver diplomatin att man använder ord som ”icke-bevisade”, ”förmodade”, ”icke-identifierade” när det refereras till då påstådda attackerna. Men varje person som är någorlunda funtad och informerad begriper att det handlar om ren lögn. I Kuba har vi högt ljud, kanske för högt, men det är varken ultra- eller infraljud och tillräckligt demokratiskt för att drabba oss alla lika.
Uppgiften blir därmed att avgöra orsaken till varför USAs regering ljuger och använder det som ursäkt för att vidta åtgärder för ytterligare försämra relationen mellan länderna.
En hypotes är att attackerna mot funktionärerna, med ljud eller inte, kommer från användning av teknisk utrustning som USAs säkerhetstjänst använder. Ett telegram från AP den 17 september, som pressen typiskt nog inte gav speciell uppmärksamhet, citerar en funktionär på NASA som säger att problemet har sitt ursprung från en utrustning LRAD_RX, utformad av American Technology Corporation (ATC) för kommunikation mellan CIA och dess agenter. Enligt denna källa så beslutade man att montera ner utrustningen när man insåg de hälsoskador den åstadkommer. Det är därför nödvändigt att stänga konsulatet och andra aktiviteter på ambassaden. Först skyllde man stängningen på orkanen Irma, men sedan skiftade man över till att det gällde skydd av de anställda.
Detta utesluter inte en annan teori som är karaktäristiskt för den nuvarande administrationen. Trumps utrikespolitik består av att skrämma världen. Hans förhandlingsteknik påminner om maffian: om du gör som jag säger kommer jag att vara hygglig mot dig, om inte så skär jag huvudet av dig. Mycket talar för att USA försöker pressa Kuba till att arbeta för att få bort Venezuelas president Nicolás Maduro, men Kuba har trots det fortsatt sitt stöd till Venezuelas regering.
En tredje faktor att ha med i beräkningen är påtryckningarna från antikubanerna i Kongressen. Det är billigt för Trump att göra dem nöjda i utbyte mot stöd han desperat behöver såväl i in- som utrikespolitiska frågor. Till och med för hans regerings överlevnad.
Sammanfattningsvis så har de ”förmodade” ljudattackerna blivit en perfekt anklagelse mot Kuba och till och med för att skrämma resenärer från USA. Och för att på obestämd tid ställa in alla visumutfärdanden. Utan att USA uttryckligen säger det så innebär det i praktiken att kubaner inte kan resa till USA.
Detta sker när Kuba går igenom en besvärlig ekonomisk situation, förvärrad av de enorma skador som den senaste orkanen åstadkom. Man ska inte förvånas över att det inte kommit en enda liten gest av medkänsla för Kubas befolkning från USAs regering.
Det nordamerikanska systemet är inte byggt för att lösa kriser, utan för att förvärra dem. Gärna till den milda grad att det utsatta landet inte har annat alternativ än att gå ner på knä och ge upp. Det verkar vara den läxa USA vill lära kubanerna.
Tvärtemot vad man kunde tro bara för några månader sedan har samarbetet med USA för varje dag blivit allt mer komplicerat. Orsaken är svagheten hos en regering som Trumps, oförmögen att hantera sina egna begränsningar.
Progreso Semanal 171002
/ZT