Den här bilden råkade Waltersson se på omslaget till veckotidningen Allers. Året var 1964. Sedan dess har han reflekterat ofta mycket över förhållandet mellan konsumism och mänsklig lycka. Reflektioner som resulterat i det inpass som eFOLKET valt att härmed publicera.

Lekande lätt

Jag läser att varje barn i Sverige har, i genomsnitt, cirka 520 leksaker. Så utvecklingen går åt rätt håll. När jag var liten fanns det varken sådant enormt utbud av leksaker eller ekonomi för att köpa till oss ungar. Vill minnas hur glad jag blev när jag en gång fick en jojo. Men ofta använde vi ungar fantasin, och det naturen hade att bjuda på. när vi lekte.

När jag var liten, vid slutet av 1940-talet och en bit in på 1950-talet, kretade vi barkbåtar som vi försåg med en pinne som mast och en pappersbit som segel. En bit av en kapsyl fick bli köl. Sedan lekte vi segeltävling i någon vattenpöl.

Och vi lekte med kottar. Man satte fyra träpinnar som ben på en grankotte, och vips, så hade man en kossa, eller om det var ett får. Kanske ett skottskt får.

Nu på äldre dagar blir man som barn på nytt. Man leker med kottar igen, men på ett annat sätt.

Trots att det inte är kottår i år tycks det bli ett bra kottår. På kottdagen i Kottland går snåla kottar ut för att samla kottar. Kottarna går man ur huse. De tar sina småkottar i kottkärror och går ut i skogen för att leta kottar. De kottar ihop kottar med en kottspade och lägger dem i kottkärran.

Man ska vara försiktig när man kottar kottar så man inte blir kottskadad. Man får inte fara runt som en kottspole. Kottar man fel kan man få ryggkott och det uppstår ett kotthål. Hamnar man i kottlinjen bör man ha kottsäker väst. I lindriga fall botas kotthål med kottsalva

Man får inte ta ut vinsten i förkott. Kottpengarna får man först i efterkott då man växlar in kottarna på kottväxlingskontoret.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar:
Jag går runt i Eskilstuna och spanar på klistermärken. Det här märket med “idolbild” på
Nazister marscherar på våra gator. De hatar och hotar. De går till fysiskt våld mot
Nästan hela Sverige tycks vara drabbat av guldfeber. I medierna ser vi alkemister framställa guld.
Jag funderar ibland över varför politiska partier heter som de heter. Ta till exempel Högerpartiet