10 februari föddes en ny prinsessa i konungariket Sverige. Hennes namn är Ines Maria Lilian Silvia. Vid konseljen när kungen offentliggjorde detta råkade han vända på bokstäverna så att Ines blev ”Inse”. Inte bara en, utan två gånger uttalade han namnet fel.
I vissa media blev skadeglädjen stor över denna felsägning. Man gjorde sig lustig över detta utan den minsta hänsyn till att kungen är dyslektiker. Det innebär att man i tal och skrift kastar om bokstäver.
Dyslexi är ett funktionshinder, precis som andra funktionshinder – blind, döv, cp-skadad, rullstolsbunden (eller rullstolsburen) med mera. Ingen skulle komma på tanken att håna och göra sig lustig på motsvarande sätt över någon som är blind, eller döv. Varför då ge sig på en som av födseln har dyslexi?
Däremot vill jag göra mig lustig över att Ines av kungen utsetts till Hertiginna av Västerbotten. Det är raskt marscherat – hertiginna redan på födelsedagen.
Inom kungligheterna har det sedan ”urminnes tider” utsetts hertigar över olika landskap.
Vad gör en hertig, eller hertiginna? Ingenting. En hertig, eller hertiginna, har inga obligatoriska arbetsuppgifter. Hertig och hertiginna är bara en titel som till intet förpliktar. Enda kravet för att få en sådan titel är att man ingår i kungafamiljen.
En hertig eller hertiginna tilltalas med ”Ers Nåd” enligt kungligt ”vett och etikett”.
Förr, på den gamla goda tiden, var Hertig en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahuset.
Hertiginna var titel för en kvinna gift med, eller änka efter, en hertig.
Men eftersom mamman, prinsessan Sofia, inte är någon riktig prinsessa, utan en katt som genom giftermål med den äkta prinsen Carl Philip, nästlat sig in i kungahuset bakvägen.
Det är samma sak med Prins Daniel. Han är en ”oäkting” som fick sin prinstitel när han gifte sig med den riktiga prinsessan Viktoria.
Det blåa kungliga blodet blir alltmer utspätt.
Enligt pressmeddelande från kungahuset framgår också att Ines inte är någon äkta prinsessa:
”I enlighet med Konungens beslut den 7 oktober 2019 om förändringar i det Kungl. Huset är prinsessan medlem av den Kungl. Familjen. Prinsessan kommer dock ej att ingå i det Kungl. Huset och är ej kunglig höghet”. (se lästips Kungahuset)
I Västerbotten är man dock till sig i trasorna. Landshövdingen, den förre socialdemokratiska riksdagsledamoten Helene Hellmark Knutsson, säger till Västerbotten-Kuriren; ”Redan nu börjar vi planera presenter”.
Ibland sägs om kungen att han är en vanlig människa som vem som helst. Men det är en sanning med modifikation.
Förr i tiden sågs kungen i det närmast som Guds sändebud. Man talade också om de fyra stånden, Tronen, Altaret, Svärdet och Penningpåsen, de fyra av samhällets mäktiga institutionerna.
Tronen var monarkin. Altaret var kyrkan och prästerskapet. Svärdet var armén. Penningpåsen var överklassen.
Som kung står man över lagen. Kungen har åtalsimmunitet, vilket innebär att han inte kan åtalas och straffas oavsett vad slags brottslig gärning han begår. Han har ju otaliga gånger avslöjats för fortkörning. Ibland har det gått väldigt fort. Men han har varken fått böter eller indraget körkort, vilket en vanlig människa hade fått.
Men på en punkt är kungen hårt hållen. Han omfattas inte av religionsfriheten:
”Enligt successionsordningen ska Sveriges statschef, kungen, bekänna sig till den rena evangeliska läran som den är beskriven av den Augsburgska trosbekännelsen från 1593. De tronföljare som inte erkänner denna lära kan enligt grundlagen inte vara Sveriges statschef, då man är ”från all successionsrätt utesluten”. (se lästips Republikanska föreningen)
Många vill nog se kungen som en vanlig människa, en människa med sina fel och brister. Men samtidigt, enligt lagar, förordningar och vidskepelser, slås det fast att kungen inte är vem som helt.
Jag vet inte hur det är idag. Men på medeltiden skulle nyvalda kungar genomföra en Eriksgata genom de olika landskapen för att bekräftas av landskapens lagmän. (se lästips Wikipedia)
”Syftet med resan var att bekräfta kungens överhöghet och legitimitet i de viktigaste landskapen i dåtidens Sverige…. Efter valkungadömets avskaffande genomfördes Eriksgator av bland andra Karl XI, Adolf I, Adolf Fredrik och Gustav III.
I moderna tid har begreppet använts för kungliga rundresor i landet som Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf har gjort”, skriver Wikipedia.
Enligt hävd ska kungen vid en riktig Eriksgata färdas medsols ”Kungen skall rida medsols” kan man läsa i Wikipedia. Vilhelm Moberg har i sin bok Därför är jag republikan påpekat att moderna kungar har noll koll på detta. Numera färdas man lite kors och tvärs och hur som helst.
Hertig betyder ursprungligen härförare. Synonymer till hertig är furste och adelsman.
Värst av allt är att det fortfarande, anno 2025, förekommer ett underdånigt fjäskande för både kungahus och annan ”överhet”. Det är lite som ”Kejsarens nya kläder” av HC Andersen.
”Titta, han är ju naken”, som den lille pojken sa. Han var den ende som vågade säga sanningen
Rolf Waltersson
Lästips:
Karl Gerhard – En katt bland hermelinerna – YouTube
Prinsessan Ines Marie Lilian Silvia – Kungahuset. 10 februari 2025
Läs också:
Nolltolerans måste råda mot hån, mobbning och slentrianmässiga elakheter
Kejsarens nya kläder – Wikipedia
Statschefen och den rena evangeliska läran – Republikanska föreningen. 6 februari 2018
Eriksgata – Wikipedia (här ser ni en kartbild över Eriksgatan och att kungen ska rida medsols)
