Gunnar Kieri föddes den 31 december 1928 i den lilla byn Kuivakangas i Tornedalen. Han hade då finska som modersmål och svenska fick han lära sig först i folkskolan.
Efter avklarad skolgång hade den unge Gunnar Kieri en mängd olika arbeten, som till exempel skogsarbetare, metallarbetare och fotograf. Efter alla dessa mångskiftande arbeten debuterade han som författare år 1972 med debattboken 1:a arbetskompaniet Storsien. Medförfattare var Ivar Sundström. Boken är en dokumentärskildring från tiden under andra världskriget då många kommunister, och även syndikalister och socialdemokrater på vänsterkanten, blev placerade i olika arbetsläger. Storsien var bara ett av flera sådana arbetsläger.
Sedan följde en mängd romaner där Gunnar Kieri berättade om den stora omfattande flytten av människor från Norrland ner till Mälardalens och södra Sveriges städer, som Göteborg, Norrköping, Södertälje, Västerås och Eskilstuna, där jobben fanns.
Denna folkomflyttning, som pågick från 1950 och fram till slutet av 70-talet, kallades allmänt av folk i Norrland för AMS, då betydande “Alla måste söderut”. Detta skildras med vemod, ömsinthet och kritisk blick av Kieri i romanerna Vi lovar att inte svika (1974), Av dig blir det ingenting (1976), Jag ska ändå inte stanna (1976) och Någon måste göra det (1979)
Under 80-talet utkom Plötsligt en dag (1981) Varför skulle jag ljuga (1982), Är han inte svensk? (1985) och Var som folk (1987).
Under 90-talet skrev Gunnar Kieri en svit romaner som handlar om Tornedalens och Malmfältens historia.
De har titlarna Pil med järnskott spets från 1990 , Färd mot Jukkasjärvi (1993) och När tranorna vänder åter (1998). Dessa tre finns även utgivna tillsammans, under titeln Knektens öga. Böckerna ger en bred och fin inblick i Tornedalens, ofta bortglömda, historia. Gunnar Kieri berättar på ett kraftfullt och mustigt språk.
Knektens öga är utgiven på Kiruna-Tidningens förlag. Några år senare, 2001 kom Gunnar Kieris självbiografi ut, med titeln Bara ett liv. Och tre år senare kom Nimrods källa.
Under 2010-talet har författaren fortsatt att skildra sitt Tornedalen i böckerna Finnmarken brinner – Ruija pallaa (2010) och Längtan hem, som kom ut 2013.
Gunnar Kieri har under sitt långa och spännande liv som författare fått motta en mängd litterära priser här några av dessa 1976 Rörlingstpendiet, 1982 Landsbygdens författarstipendium, 1985 Östersunds-Postens litteraturpris, 1991 Hedenvind-plaketten, uppkallad efter författaren och jämtlänningen Gustav Hedenvind Eriksson. År 1997 fick Gunnar Kieri motta Norrbottens Läns Landstings hedersstipendium.
Dessutom finns nu, sedan 2011, en litterär förening med namnet Sällskapet Gunnar Kieris vänner.
Vi på eFOLKET redaktion säger avslutningsvis: Stort grattis på 95 årsdagen, Gunnar Kieri!
