För några dagar sedan skrev jag om min rundtursspaning i Eskilstuna efter ängsmarker med ett surrande liv av insekter. Resultaten var nedslående. Jag kammade noll.
Men jag var lite för snabb med att såga kommunen för att man gör på tok för lite.
När jag idag åkte förbi vid Djurgården och de stora kortklippta gräsmattorna, fick jag syn på något vitt i skogsbrynet mot när ekskogen växer. Det såg ut som snödrivor. Snödrivor mitt i juni när det varit rekordvarmt en längre tid. Kan det vara möjligt?
Jag kliver ur bilen för att ta mig en närmare titt. Snödrivorna visar sig vara remsor med prästkragar.
Där fanns 11 prydliga raka remsor cirka en meter breda och 7-8 meter långa. I fem av dessa remsor växer prästkragar. I de övriga sex remsorna är det blomfritt.
Så slår det mig att Eskilstuna-Kuriren för ett tag sedan hade en artikel. Jag googlar och hittar “de mystiska markeringarna på Djurgården” som E-K skrev 17 oktober 2022.
Efter mycket detektivarbete för att få svar på dessa mystiska markeringar hittade E-K:s reporter svaret. “Det är ytor som vi testar i en metod för att anlägga ängsmarker, ett av våra LONA-projekt”, svarade Jakob Hansson som är kommunikationsstrateg på stadsbyggnadsförvaltningen.
Men vad är LONA-projekt? Jag snokar vidare och finner:
“Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ger möjlighet för kommuner, föreningar och privatpersoner att få statliga bidrag för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa.
En särskild våtmarkssatsning i vattenhushållande syfte och en satsning på vilda pollinatörer är en del av LONA-stödet. Det som skiljer områdena åt är att våtmarksprojekt inom LONA kan beviljas med bidrag upp till 90 procent, medan inom pollinering och ordinarie LONA kan bidrag ges med upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader.”
Det är således statliga bidrag, men som går via Länsstyrelsen och det är till Länsstyrelsen man ansöker om bidrag.
Om Eskilstuna kommun sökt, och fått, bidrag, för denna satsning vet jag inte. Men det ser ut som att projektet “stannat upp” eftersom 6 av de 11 remsorna ligger för fäfot. Grässvålen är bortskalad, men därefter ser det inte ut att ha hänt mycket.
Jag vet inte heller om prästkragarna är sådda, eller om de tagit sig dit för “egen maskin”. För om man testar en metod för att anlägga ängsmark borde man väl testa med en massa fröer för olika sorters ängsblommor? Likaså borde man väl fyllt på med sand, eller en blandning av sand och mager jord där man hyvlat bort grässvålen om man “testar en metod för att anlägga ängsmark”.
Eller kan det vara så att kommunen fick avslag och nu glömt bort remsorna på Djurgården?
Den som lever får se. Eller om jag skulle kontakta kommunen och fråga hur det går med LONA-projektet på Djurgården.
Lästips:
- Därför är det mystiska markeringar på Djurgården – Eskilstuna-Kuriren, 17 oktober 2022
- LONA – Lokala naturvårdssatsningar – Naturvårdsverket
- Anmäl intresse för att genomföra LONA-projekt – Eskilstuna kommun.
- Nu är det klippt – Letandet efter blommor och bin i stadsmiljön var förgäves – eFOLKET, 7 juni 2023
Rolf Waltersson
