Den israeliske högerpolitikern Naftali Bennet, tidigare premiärminister (2021-2022) formulerade igår den plan kring vilken hela den israeliska högern står enad kring. Efter den iranska missilattacken twittrade Bennet:
Detta ger oss den bästa möjligheten på 50 år att stöpa om Mellanöstern.”
Bennet, som ses som en möjlig efterträdare till Netanyahu, rekommenderade som ett första steg en attack mot Irans kärnenergianläggningar.
Liknande uttalanden har gjorts av flera andra israeliska högerpolitiker, inklusive Benjamin Netanyahu som igår också försäkrade att Israels svar på den iranska missilattacken kommer att bli kraftfullt. “Iran kommer att få betala dyrt”, sa Netanyahu.
Vad gäller den iranska attacken är värt att notera att man från iranskt håll klargjort att den var ett svar på dödandet i Teheran av Hamas-ledaren Ismail Haniyeh och Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah, i Beirut. Vidare gäller att iranierna varit tydliga med att man inte planerade fler attacker om Israel nu avhåller sig från att trappa upp genom svar i form av provocerande våldsamma attacker .
Iran har alltså sänt ett tydligt budskap om att man inte önskar vidare eskalering.
Den iranska attacken igår tycks ha orsakat ett dödsoffer, en palestinsk man boende i Jeriko. Andra allvarliga följder har inte rapporterats. Några israeliska dödsoffer har inte nämnts, och inte några allvarliga materiella skadeverkningar överhuvudtaget.
Från Israels sida skulle man nu kunna göra som vid den tidigare verkningslösa och symboliska iranska raket- och drönarattacken i april. Det vill säga utropa sig till “segrare” genom att peka på sitt effektiva luftvärnssystem, och avstå från upptrappning.
Talet om den iranska missilattacken som en exempellös aggressionshandling framstår som en upprörande cynism, med tanke på att samma dygn dödade israeliska bombardemang hundratals människor i Gaza-området och i Libanon.
Genom att ta fasta på att attacken var “stor” (180 till 200 missiler), istället för att ta fasta på verkningarna och Irans tydliga budskap att man vill undvika eskalering, vill den israeliska högerregeringen legitimera en “kraftfull reaktion” och piska upp ett stöd för sin egen strävan efter eskalering. Vilket betyder ett regionalt storkrig.
Israels högerregering är nu inriktad på att, som Naftali Bennet formulerat det, “omstöpa Mellanöstern”. I detta projekt räknar man med aktivt stöd från USA, som igår tillsammans med Storbritannien, var delaktigt i nedskjutningarna av de iranska missilerna. Joe Biden gick igår ut och försäkrade att USA “fullt, fullt, fullt står bakom Israel”.
Men för den israeliska regeringen är “omstöpningen av Mellanöstern” inte ett mål i sig. Ett regionalt storkrig och politiska omkastningar i regionen är för den israeliska högern ett medel för att uppnå det egentliga målet: “omstöpningen“ av Gaza-området och Västbanken. Denna omstöpning innebär fördrivning av den palestinska befolkningen, annektering och israeliska bosättningar. I den israeliska högerns plan kommer fördrivningen av palestinierna att underlättas om den kan genomföras i skuggan av ett regionalt storkrig.
Omstöpningen har i form av massakrer och bombterror redan inletts. I Gaza-området har sedan i oktober förra året 42 000 dödsoffer för terrorn skördats. Det senaste dygnet har 60 Gaza-bor fått sätta livet till, och det går inte en dag utan nya massakrer. Samtidigt breder svälten ut sig, till följd av Israels strypning av livsmedelsförsörjningen.
På Västbanken accelererar trakasserierna mot den palestinska befolkningen. Fängslanden, tortyr och mord präglar där vardagen. Liksom nu massiv förstörelse av bostäder och infrastruktur. Sedan i oktober förra året har minst 720 palestinier dödats på Västbanken. Nya israeliska bosättningar tillkommer kontinuerligt.
Bosättarna på den ockuperade Västbanken är nu till antalet närmare 800 000 – invånare i bosättningar som alla enligt folkrätten är illegala och som Internationella domstolen i Haag (ICJ) rekommenderat alla FN:s medlemsstater att protestera och verka mot.
Enligt ICJ bör målet vara att alla israeliska bosättningar ska vara borta från Västbanken inom ett år. En stor majoritet av FN:s medlemsländer har nyligen i FN:s generalförsamling instämt med domstolen. Bland dem Finland, Norge och Island. Dock inte Sverige, som avstod. Bland det fåtal som röstade mot Internationella domstolens rekommendation var förstås Israel och USA. De enda europeiska staterna som röstade med Israel och USA var Ungern och Tjeckien.
Den israeliska regeringens, extremhögerns och bosättarligorna har som aktuellt mål att genomdriva en etnisk resning och definitivt och fullständigt införliva “Samarien och Judeen” (det vill säga Västbanken) med Israel. Detsamma gäller med största sannolikhet hela Gaza-området, och en annektering av södra Libanon – eftersträvad sedan länge inom delar av högern – kan inte heller uteslutas.
I Libanon kommer den israeliska krigsmakten att försöka nå sitt mål att utradera Hizbollah genom massiva bombningar. Som vi redan sett innebär detta ohyggliga umbäranden och enorma förluster av liv även inom civilbefolkning, vilket inte förefaller nämnvärt bekymra de israeliska beslutsfattarna.
