Flera medier har idag hävdat att Israels regering beslutat att en betydande mängd marktrupper skall dras tillbaka från Gaza-området.
Att det förhåller sig så har bekräftats av talespersoner för den israeliska krigsmakten (IDF).
Tillbakadragandet skall, enligt IDF, ses som ett led i en strategi som räknar med militära insatser under åtminstone hela 2024.
Att detta innebär att terrorbombningar mot civilbefolkningen kommer att fortsätta med oförminskad intensitet förefaller mycket sannolikt.
Att målet nu ska vara att driva ut palestinierna från Gaza-området hävdas öppet av flera israeliska regeringsledamöter. Till dem hör säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir. Igår, på nyårsdagen, underströk han på nytt att Israel måste “främja en lösning som uppmuntrar Gazas invånare att utvandra“, och att judiska bosättare bör flytta in.
Israels finansminister Bezalel Smotrich hade redan på nyårsaftonen sagt samma sak, och har liksom Ben-Gvir tillagt att en civil israelisk närvaro (det vill säga bosättning) “blir nödvändig”.
Så tidigt som i november föreslog israels underrättelseminister Gila Gamliel, som tillhör premiärministern Benjamin Netanyahus högerparti Likud, att Gazas palestinska befolkning skall bringas att flytta bort från området. Hon fick redan då stöd från andra regeringsledamöter, bland andra förstås Bezalel Smotrich. Denne är ledare för Religiös sionism, en extremnationalistisk partigrupp, medan Itamar Ben-Gvir leder partiet Otzma Yehudit (“Judisk makt”).
Bland de fanatiska illegala bosättarna på Västbanken har nu inletts en intensiv kampanj och våldsamma trakasserier mot den palestinska befolkningen. Budskapet är att även palestinierna på Västbanken ska drivas bort.
Bosättarnas budskap till den palestinska befolkningen är att den står inför ett fullbordande av Nakba.
Nakba, som på arabiska betyder “den stora katastrofen“, är palestiniernas beteckning på fördrivningen av närmare 800 000 palestinier som ägde rum 1948, inför och i samband med grundandet av staten Israel. Fördrivningen genomfördes med väpnat hot och omfattande terroristiska massakrer.
Det som nu israeliska regeringsmedlemmar förespråkar är att det kolonialistiska projektet skall fullbordas; Gaza-området och Västbanken skall annekteras och införlivas med den koloniala apartheidstaten Israel.
För varje demokrat borde det vara en självklarhet att de israeliska planerna måste avvisas.
Dessutom borde det vara en självklarhet för varje demokrat att om en anständig lösning skall komma till stånd måste en sekulär demokratisk stat bildas, ett fritt Palestina där ingen diskrimineras på grund av etnicitet eller trosuppfattning.
Vidare att alla de palestinska familjer som sedan 1948 drivits till flyktingläger skall – i enlighet med den resolution som FN:s generalförsamling antog redan 1949 – ha rätt att återvända till de platser som de en gång fördrevs ifrån.
Kolonialism, trakasserier, apartheid och terror måste avvisas. Den koloniala “etnostaten” Israel är från början till slut ur humanistisk och demokratisk synvinkel en orimlighet.
