Lyssnade på P1:s nyhetssändningar i morse. Blev sorgsen. Noterade ännu en gång hur aningslöst och tjänstvilligt USA-regeringens och den Latinamerikanska högerns propagandakrigföring vidarebefordras av svenska medier, inklusive våra public-service-kanaler.
Nu handlade det om en intervju med en påstådd “forskare” som på nordamerikansk engelska berättade att “regeringen” slagit sönder kontor och datorer. Avsikten skulle ha varit att förhindra publicering av fakta om hälsoläget i landet.
För dem som känner till den latinamerikanska högerpropagandans fullkomligt hämningslösa lögnkultur ringer naturligtvis varningsklockorna.
Och för dem som kommer ihåg Tonkin, kuvösbarnen i Kuwait, falsarierna med kidnappningen av Jessica Lynch i Irak och falskspelet kring “massförstörelsevapen”inför det folkrättsvidriga angreppskriget på Irak borde också varningslamporna blinka ihärdigt rött.
Faktum är att organisationer som CIA och Pentagon håller sig med tusentals anställda “kommunikatörer” vars uppgift det är att svara för offensiverna på det frontavsnitt som propagandan utgör. Kuppanstiftarna och planerarna av militära aktioner ser det som en oerhört viktig uppgift att “preparera den allmänna opinionen”. Också globalt.
Vad gäller svenska medier tycks det som att när det handlar om påståenden om Kuba och Venezuela så kastas all elementär källkritik överbord. Det spelar ingen roll hur många tusen gånger den latinamerikanska högerns och USA:s propagandamaskin visat sig fara med lögner. Gång på gång upprepar och bekräftar svensk medier sin lydnad och följsamhet.
Vad kan denna ovärdiga journalistik bero på?
Jag vet inte, men jag gissar på en kombination av feghet, slöhet, källkritisk inkompetens, okunnighet, anpasslighet och karriärism. Ingredienserna relativa proportioner kan väl skifta från fall till fall.
Om inte tidningar som eFOLKET fanns, skulle det vara mycket nattsvart i Sverige. Vars regering och medier så villigt följer husse i spåren. Just nu kan spåren komma att leda till ett blodbad i Venezuela.
Källkritisk Eskilstuna-bo
