eFOLKET frågade Magnus Klavins, ordförande i fackförbundet Sveriges Lärare i Eskilstuna, hur han ser på orsakerna till Eskilstunas kommunala gymnasieskolors svåra ekonomiska situation.
Han menar att orsakerna är delvis strukturella och delvis följden av en serie felaktiga beslut.
”Kommunen har målat in sig i ett hörn. Man har skapat ett system som inte fungerar, men man sitter fast i det. Det är sorgligt. Enskilda rektorers handlingsutrymme har begränsats till den grad att undervisningen i princip är det enda man kan spara in på”, säger Klavins.
Sedan Eskilstuna Kommun införde sitt nya ’köp av tjänst-system’ tvingas rektorerna att köpa in skolmåltider och tjänster som IT-lösningar från andra aktörer inom kommunen. ”Det här är utgifter som vi ser ökar hela tiden utan att rektorerna har någon möjlighet att påverka”, säger Klavins.
Rekarne, Rinman och S:t Eskils hyr sina lokaler från kommunala Kfast, medan Zetterbergsgymnasiets lokaler ägs av en privat aktör. Zetterbergs kvadratmeterhyra är dubbelt så hög som de andra skolornas. I och med att kostnaden för lokaler slås ut på samtliga kommunala gymnasieskolor har detta inneburit flera tusen i ökad kostnad per elev för alla skolor. Från 2021 (när Zetterbergsgymnasiet startades) till 2022 ökade lokalkostnaden per elev med över 3 000 kr, eller från 16.5% till 18.3% av totalkostnaden. ”Det går inte att komma ifrån att detta påverkar rektorernas ekonomi”, menar Klavins.
”Denna situation kan jämföras med friskolorna, vars huvudmän har fria händer att styra hela sin ekonomi och som oftast inte tar emot de mest krävande eleverna”, tillägger han.
Skolpengen har inte höjts trots att det enligt många varit läge för det i Eskilstuna under en längre tid. Enskilda skolor får också olika ekonomiska förutsättningar bl a beroende på vilka program de har, eftersom storleken på skolpengen varierar mellan olika program. En skola kan därmed öka elevantalet men ändå få mindre pengar.
På statlig nivå pågår nu en utredning om en möjlig ny nationell skolpengsnorm. Förslagen ska presenteras senast 1 april för grundskolan och 1 november 2026 för gymnasiet. ”Sveriges Lärare har ställt sig bakom idén om en skolpengsnorm som sätts på statlig nivå”, säger Klavins. Som det är nu skiljer det sig runt 70 000 kr mellan högsta och lägsta skolpeng bland landets kommuner.
Klavins anser att Eskilstunas gymnasieskola i nuläget kan betraktas som enormt kostnadseffektiv, då man redan hyvlat av allt utom det absolut nödvändigaste.
I sin analys av gymnasieskolan 2016-23 noterar Eskilstuna Kommun att dess ”nettokostnader för gymnasieverksamheten understiger vad som förväntas utifrån kommunens struktur, genomsnittlig ambition och effektivitet med -3% vilket motsvarar 16.6 miljoner kronor i lägre kostnad.”
Samma analys visar att ”Eskilstuna redovisar lägre kostnader per elev än samtliga jämförelsegrupper.” Jämfört med snittet för samtliga kommuner i Sverige låg Eskilstuna nästan 54 000 kr lägre.
Det framgår också att i Eskilstuna läggs mindre än i någon annan jämförelsegrupp på lärarverktyg. Enligt kommunens medarbetarundersökning 2024 instämmer 60 procent av gymnasieanställda inte helt med påståendet ’jag har tillgång till de resurser jag behöver för att kunna leva upp till de krav som ställs i arbetet’.
Parallellt med de senaste årens materiella nedskärningar har skolpersonalens möjligheter att framföra synpunkter och förslag inför politiska beslut även de inskränkts.
Fackliga representanter har i Eskilstuna sedan förra året sett sin närvaro i skolnämnderna strikt begränsad. ”Trots upprepade efterfrågningar från oss i facket har det inte gjorts någon utredning om olika besparingsförslag leder till någon riktig kostnadseffektivitet”, påpekar Klavins. (se eFOLKET:s artikel om detta under lästips)
Klavins efterlyser en mer realistisk och långsiktig strategi för gymnasieskolan utifrån ett kvalitetsperspektiv. ”En rimligare skolpeng och ett återställande av rektorernas möjligheter att påverka skolans budget borde ingå i en sådan strategi”, avslutar han.
*********
eFOLKET har skickat artikeln till gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin för en eventuell kommentar.
Anna Eriksson
Lästips:
Finansieringen av gymnasieskolan i Eskilstuna – Fakta och Bakgrund – eFOLKET, 21 mars 2025
Gymnasieskolan på bristningsgränsen: Sveriges Lärare om stolthet, oro och samvetsstress – eFOLKET, 21 mars 2025
Vilka är de egentliga motiven bakom attacken mot lärarfacket? – eFOLKET, 2 september 2024
Politikerna i gymnasienämnden fick inte ta del av viktiga skrivelser när man beslutade att lägga ner danslinjen på S:t Eskils gymnasieskola – eFOLKET, 9 september 2024
Analys av gymnasieskolan – ekonomi och resurser – Eskilstuna Kommun, 2024
