Jag är av princip avogt inställd till det här med aktiespekulation – eller ”aktiesparande” som det numera heter.
Jag ser aktiespekulation som en form av arbetsfri inkomst, eller rättare sagt, att man som aktieägare kan skörda frukterna av andra människors arbete:
Så här skriver Kicki Westerberg, som är en i mängden av alla dessa “framgångskonsulter” som ger tips och råd hur man enkelt och snabbt blir rik.
5 typer av arbetsfri inkomst – vad passar dig? Har du hört talas om arbetsfri inkomst? Att tjäna pengar när du sover, att vakna upp, och se hur mycket du har tjänat under natten. I inlägget reder jag ut några av de förutfattade meningarna och tipsar om fem vanliga typer av passiv inkomst
Det är väl meningen att man ska bli imponerad när man läser hennes formella utbildning:
NPL Business Master Practitioner
Diplomerad coach (enligt ICF)
MI – motiverande samtal
Sacred Money Archetypes Certifierad Coach
The LAB Profile (Language and Behavior Profile)
Rådgivarutbildning Nyföretagarcentrum
Godkänd revisor 1994-2018
Auktoriserad redovisningskonsult 1990-2018
Men, som sagt, det finna många andra som i bokform ger motsvarande goda råd:
– Tänk dig rik och bli rik, av Birgitta Sandberg-Hultman
Per H Börjesson:
– Så här blir du rik i hängmattan.
Holger Wästlund
– 25 sätt att tjäna pengar när du sover – så skaffar du dig arbetsfria inkomster.
Bara för att nämna några i mängden. Så man kan tjäna pengar på att ge andra råd hur man tjänar pengar.
Det talas om “arbetslinjen”. Att tjäna pengar på pengar, till och med när man sover, är väl så långt från arbetslinjen man kan komma?
Åter till rubriken: “Har man som aktieägare ansvar för vad företaget sysslar med?”
Numera ska ju alla satsa på aktier. När dåvarande näringsminister Björn Rosengren sålde ut och börsnoterade Telia år 2000 och uppmande folket att köpa aktier i det vi redan ägde, kallades det för “folkaktie”.
Inte minst ska vi välja pensionsfonder. Vill vi inte välja hamnar våra pensionspengar automatiskt i 7:e AP-fonden – den så kallade “soffan”, för soffliggare.
Därmed tvingas jag, i alla fall indirekt, att bli en del av detta system vare sig jag vill eller inte.
En annan anledning till att jag inte vill ta i aktier ens med tång är att man titt som tätt läser om skumraskaffärer, penningtvätt, muthärvor och annat. Senaste är att 7:e AP-fonden har placerar 7,3 miljarder kronor i fossilindustrier runtom i världen.
Den som äger aktier i företag som Saab, BAE Systems Bofors, Aimpoint AB med flera är därmed delägare i företag som tillverkar vapen och som säljer vapen till krigförande länder. Dessutom blir man som aktieägare medansvarig för alla de muthärvor som nästan tycks vara automatiska i samband med vapenhandel
Har man aktier i Nordea och Handelsbanken är man förmodligen “delägare” i penningsvätt i Baltikum.
Aktier i H&M och annat kläd- och textilindustri innebär att man blir “delägare” i barnarbete och exploatering av arbetare i länder i Asien som ofta tvingas arbeta under usla förhållanden och låga löner.
Jag har tidigare skrivit: Nordea och AP-fonder har kopplingar till militärjuntan i Myanmar, eFOLKET 19 april 2021.
Dessa penningplaceringar i företag som styrs av militärjuntan i Myanmar innebär att man göder denna militärjunta och därmed motarbetar en demokratisk utveckling av landet.
Min enkla fråga är alltså: Har man som delägare, även om det bara är några få aktier, ett delansvar för vad företaget sysslar med?
Frågan är inte bara moralisk, den är även högst konkret. Många som köper och säljer aktier kanske inte ens vet vad företagen sysslar med. Eller så bryr man sig inte. Man bara ser det som ett sätt att “tjäna pengar”.
Självklart har de stora ägarna huvudansvaret. Men står de många småägarna helt utan ansvar?
Kan man förfasa sig över att Saab säljer krigsmaterial till Saudiarabien som Saudiarabien använder i kriget i Jemen, och samtidigt vara aktieägare i Saab?
Jag läste i Aftonbladet 17 juli sista sidan Vi 5, där tidningen varje dag ställer en fråga till fem personer. Frågan var:
16 miljarder kronor (11,3 miljarder i 7:e AP-fonden. Min anmärkning) av folkets pensionspengar placeras fortfarande i kol-, olje- och gasbolag. Ska politiker förbjuda placeringar i klimatförstörande bolag?
Fyra svarade Ja:
– Ja de bör se över det. Man bör satsa på bättre alternativ
– Ja absolut. Jorden klarar inte av så mycket till
– Ja det verkar rimligt
– Ja ett generellt förbud är svårt att uttala sig om, men etiska fonder borde vara en självklar väg att gå
En svarade Nej:
– Nej, jag är intresserad av att mina pengar ska växa
PS. På tal om utförsäljningen av Telia. Nu ångrar sin Björn Rosengren: “Där misslyckades jag. Det tar jag på mig”, säger han till Omni 13 juni 2015
Rolf Waltersson
