Rasister med rumpan bar!
Så kom då sanningens minut – biståndet ska sänkas. Det enprocentsmål som så länge fått brett stöd i riksdag och allmänhet ska i första hand ner till 0,85 procent. Och sedan ska biståndet anges i pengar, inte procent, vilket förstås psykologiskt bäddar för fler sänkningar av biståndet framöver.
Hur var det nu som invandringsmotståndare, “svenskegoister”, främlingshatare, rasister och många sverigedemokrater har argumenterat i många år: “Det är bättre att hjälpa folk på plats för det hjälper fler”.
Alltså slussa pengar från invandringsmottagande i Sverige, till att hjälpa flyktingar på plats i exempelvis Mellanöstern. Tanken är då att det humanitära svenska biståndet till flyktingar ska räcka till fler personer – genom att, som sagt, flyktingbiståndet sänks i Sverige och höjs i fattiga länder. Vilket skulle innebära att enprocentmålet höjs!
Men istället ska enprocentmålet med hjälp till flyktingar och utveckling sänkas, enligt beslut från den nu avslöjade blåbruna regeringen. Mantrat att istället “hjälpa folk på plats” var alltså en simpel humanitär dimridå. Nu ska såväl stöd till migranter här som där minskas.
Så är då sverigedemokraterna och deras likar definitivt avslöjade som hycklare. De vill minska all hjälp till flyktingar. Så nu står de med rumpan bar.
De har ingen humanitär medkänsla för medmänniskor som inom den egna regionen (läs främst Mellanöstern), eller genom att försöka ta sig till Europa, flyr från krig, förtryck, svält, arbetslöshet och miljö-klimat-katastrofer.
2-procent bistånd!
Själv tycker jag också att det är effektivare, och hjälper fler flyktingar, att omfördela mycket av biståndet till de fattiga länderna. Men dessutom anser jag att vi utöver det också bör höja det totala utlandsbiståndet till 2 procent, gärna mer. Det är konsekvent tänkt.
Biståndet till internflyktingar och utveckling i de fattiga utvecklingsländerna (u-länderna) bör höjas i samtliga rika länder.
Dels av humanitära skäl, dels för att även vi i rika länder drabbas på flera sätt om inte fattiga folk får igång en politisk, ekonomisk och social välståndsutveckling (världsekonomin och världshälsan hotas (fler pandemier), och de informella flyktingströmmarna till Europa ökar).
Sedan, som många debattörer påpekat, tillkommer en djupare ”ansvarsskuld” för oss välmående länder i Nord gentemot våra fattigare “jordengrannar” i Syd. Det är vår fossildrivna industriella utveckling som satte igång den globala miljö-klimat-krisen som nu drabbar alla, hela mänskligheten och livet på planeten.
Hans Norebrink, arbetare, svensk och världsmedborgare
