Yves Bouvier. Foto (beskuret):-Hpetit21/CC BY SA 4.0

Han hjälper överklassen att fiffla med miljardvärden

Artikelförfattare: Larsolov Olsson.

Artikeln har tidigare (2/8) varit publicerad i tidningen Internationalen.

Yves Bouvier, en typ av funktionär inom den globala överklassens informella, illustra, men ganska ofta även ljusskygga, klubb.

Freeport vid EU-landet Luxemburgs flygplats är ett exempel på en skattefri zon.
Det finns fem sådana Freeports globalt. Den schweiziska affärsmannen Yves Bouvier står bakom tre av dessa. Där lagras högt värderad konst och lyxvaror på internationellt flygplatsområde. En sådan plats ligger utanför nationen och är närmast ett internationellt territorium. Där gäller få lagar, särskilt inte skatteregler, och myndighetskontrollen är minimal. Där byter de rika rikedomar.

Det räcker att mellanlanda, utan att lämna flygplatsområdet och därmed utan att passera tullen som vanliga resenärer måste göra.

Värdet av allt som lagras i Freeport i Luxemburg bedöms i miljarder euro, som undandras varubeskattning. Dessutom ger Freeport chansen att undvika inkomst- och kapitalskatter. Vid frihamnarna bedöms det finnas mer konst än på de största museerna. Men ingen vet vilken konst som finns i en Freeport – den är gömd, inlåst och visas inte offentligt.

EU-kommissionen noterade i en uppföljning av EU:s regler om penningtvätt 24 juli att det finns kryphål. EU är inne på sin femte version av ett direktiv som ska hantera penningtvätt. Ändå tvättas det som aldrig förr. Allt från den vanliga sedelväxlingen till de 82 så kallade skattefria zonerna i 22 EU-länder. Även om det finns 3500 sådana i hela världen – allt från biltillverkning till konstsamlingar – är detta illa nog.

Storbritanniens nya premiärminister gick till val på att skapa fler sådana. Det finns redan en handfull i landet. Kommissionen noterar i förbigående att detta är helt lagligt om än kanske inte så välkommen aktivitet. Huvud-energin lägger man på sådant som kan utnyttjas av kriminella och terrorister. Verksamheter som man riktar blickarna mot med hög risk för penningtvätt: finansiella sektorn, redan avslöjad genom Danske Bank och Swedbank i Baltikum. Alla samhällsverksamheter förutom bankerna beräknas stå för 20–30 procent av penningtvätten. Spel och proffsfotboll, välgörenhetsfonder och köp av pass är andra verksamheter med hög risk.

Riskerna för att penningtvätt ska ske i en verksamhet förknippas med bland annat anonymitet vid finansiell hantering, bristande registrering av ägande samt bristande övervakning. Penningtvätten sker genom att kriminella infiltrerar verksamheter och förfalskar dokument och så vidare.

Inte alla EU-länder tillämpar penningtvättreglerna och även om de skulle göra det skulle det inte förslå. Lagarna och kontrollen håller inte jämna steg med exploatörerna.

De två senaste åren har produkter och tjänster som anses förknippade med penningtvätt ökat. Ett exempel är guldpass – som är medborgarskap som kan köpas för några miljoner kronor i bl.a. EU-länderna Malta och Cypern. Det ger möjligheten att undkomma skattemyndigheterna.

Om ett halvår ska alla EU-länder ha infört det uppdaterade penningtvätt-direktivet. Det kräver mer registrering av ekonomiskt verksamma och ska stärka den finansinspektionsenhet som finns inom kommissionen. Men erkänner samtidigt att den inte har någon lagstiftande auktoritet. Många EU-länder tycks strunta i kommissionen. En majoritet länder har inte infört de regler om penningtvätt som samma länder varit med om att införa.

En viss uppryckning av luxemburgska myndigheter har inneburit att intresset för Freeport svajar. Kunderna drar till ställen som har “större diskretion”. Kanske Freeport vid Genèves flygplats får fler rika kunder som vill gömma undan sina lyxvaror och tvätta svarta pengar? Eller flyttar man till den nya i Peking?

Larsolov Olsson

Liknande artiklar: