När jag åkt väg 56 från Kungsör mot Alberga har jag lagt märke till den här praktfulla gränsmarkeringen som visar gränsen mellan Södermanlands och Västmanlands län.
Sedan något år tillbaka har den fått en “ansiktslyftning”. Gjutjärnsskylten har blivit nymålad och man har byggt en ny stensockel.
När jag för ett tag sedan åkte “gamla vägen” från Eskilstuna till Arboga, alltså vägen Västermo-Arboga, fick jag syn på en likadan gränsmarkering. Den står vid gränsen Eskilstuna-Arboga, men är samtidigt gränsen Södermanlands län-Västmanlands län. Men den är mera “vildvuxen”.
Nyfiken som jag är tog jag bilder och började söka information om dessa gränsmarkeringar mellan våra län.
Jag hittade inte så mycket. Bara att:
“Gränsmärken har också använts…för att utvisa administrativa indelningar såsom socken- härads- och länsgräns”. (se lästips) Här kan man se bilder på äldre gränsmarkeringar som visar häradsgränser.
De här båda gränsmarkeringarna jag tagit bilder på har Södermanlands och Västmanlands landskapsvapnen.
Södermanland har en Grip:
“En grip (från grekiska grýps, latin gryphus) är ett fabeldjur som delvis är ett lejon, delvis en fågel. Vanligen avbildas den med ett lejons bakkropp, bakben, svans och öron, och en örns (fram)kropp, (fram)ben, vingar och huvud.
Gripen härstammar troligen från levantinen, omkring andra årtusendet f.Kr. Och den förekommer ofta i främreorientalisk- och medeterrian konst och ornament från antiken…” (se lästips – Wikipedia).
Hur detta ondsinta (?) djur hamnat som symbol för Södermanland kan man undra över. Men gripen finns även i andra landskaps- och stadsvapen. (se Svenska landskapssymboler – Wikipedia)
Västmanlands landskapsvapen är lite svårare att tyda för den oinvigde. Det beskrivs som:
“I fält av silver och blott, uppskjutande treberg med tre röda lågor”, vilket inte syns på gränsmarkeringen eftersom den är helt svartmålad.
Förklaringen är:
“Västmanland symboliserades i processionen vid Gustav Vasas begravning 1560 av ett brinnande berg, som hänvisade till Sala silvergruva.
Ganska snart omformades dock vapnet till tre brinnande toppar som tolkats på olika sätt, bland annat som de tre gruvorna Sala, Norberg och Skinnskatteberg…” (se lästips – Wikipedia)
Under tidernas gång har dessa landskapsvapen ändrats och fått lite olika utformningar. När jag googlar “landskapssymboler för Södermanland och Västmanland” hittar jag ett 30-tal olika varianter för respektive landskap.
Där finns även bilder på de landskapsvapen som var broderade på schabraken hästarna bar vid Gustav II Adolfs begravning.
PS. Vill man krångla till det lite extra så är inte alltid läns- och landskapsgränser samma sak. Vi har 25 landskap men bara 21 län. Man kan ta Kungsörs kommun som exempel:
“Kungsör är en tätort och centralort i Kungsörs kommun i Västmanlands län. Orten är belägen där Arbogaån mynnar ut i Mälaren. Huvuddelen av Kungsör ligger söder om ån och i landskapet Södermanland, medan den mindre delen norr om Arbogaån tillhör Västmanland”. Wikipedia.
Från 1200- och 1300-talet hade vi Landskapslagar. Men det får bli en annan historia. Men är ni intresserade, se lästips.
Lästips:
- Södermanlands landskapsvapen – Wikipedia
- Västmanlands landskapsvapen – Wikipedia
- Sveriges län – Wikipedia
- Landskap i Sverige – Wikipedia
- Landskapslagar / Historia – SO-rummet
- Svenska landskapssymboler – Wikipedia
- Gränsmärke – Wikipedia
- Grip – Wikipedia
- “Du tronar på minnen från fornstora da´r då äradt ditt namn flög öfver jorden” – eFOLKET, 15 februari 2021 (här finns förklaringen till “Suecia antigua et hodierna”, som nämns i texten vid ett av Västmanlands landskapsvapnen)
Rolf Waltersson
