10 maj ordnade Eskilstuna folkhögskola workshop i graffiti. Kursledare var Samantha Aramayo. Det var för övrigt andra gången Samantha var på skolan för att lära ut grunderna i hur man bygger upp bilder, främst bokstäver, och hur man svingar en sprayburk för att få önskat resultat.
Jag har själv under åren intresserat mig för graffitikonsten och vad som händer och sker, och inte sker, när det gäller graffitimålandet. Och jag brukar dokumentera vad som målas på Eskilstunas enda öppna graffitivägg, de två relativt små planken vid Studiefrämjandets lokal vid Västeråsvägen i Eskilstuna.
Eskilstuna kommun (S, V och MP) beslutade 2014 att kommunen skulle sätta upp öppna graffitiväggar. Man hade redan köpt in material och börjat titta efter lämpliga platser för dessa väggar.
Men så blev det lite ”turbulens” i kommunpolitiken och det bildades en ny majoritet (S, M och C) som beslutade att riva upp beslutat. Man (M) påstod att graffiti är inkörsporten till kriminalitet. Så det blev inga öppna väggar.
Därför får alla graffitiälskare som vill måla inom lagens ramar nöja sig med de få och relativt små plank som finns vid Studiefrämjandet.
Jag var inte på folkhögskolan för att lära mig måla graffiti, utan för att lära mig mera OM graffiti, och för att skriva ett inlägg i eFOLKET om denna workshop.
Samantha började med att visa bilder där hon förklarade hur man kan gå tillväga när man ska måla bokstäver. Till exempel bokstaven H, där man börjar med en enkel skiss som man sedan bygger på steg för steg tills detta H blivit en snirklig bokstav.
Jag har noterat att det mesta som målas på väggarna vid Studiefrämjandet är just bokstäver. Ibland, eller snarare oftast, så snirkliga och underfundigt komponerade att det för en oinvigd, som jag, ofta är omöjligt att läsa alla bokstäver. Så jag nöjer mig med att se dessa bokstäver som nån slags abstrakt konst.
Jag drar mig till minnes att för många år sedan var det en konstutställning på Form & Färg där konstnären förklarade ambitionerna med sina bilder; ”Jag försöker måla som John Coltrane spelar”.
För er som inte vet – John Coltrane (1026-1967) var en känd jazzmusiker, saxofonist från USA.
Det är för övrigt på Form & Färg vid Bruksgatan folkhögskolans avgångsklass har sin avslutande utställning som är redan nu på lördag 17 maj.
Efter denna utsvävning – åter till graffitikursen som dragit till sig 23 vetgiriga deltagare.
Efter den teoretiska genomgången av hur man bygger upp bokstäver, men även hur man med skuggning på de tvådimensionella och ”platta” bilderna kan få en djupkänsla – en tredje dimension. Ni ser hur det kan gå till på bilderna Samantha visade och som jag lite slarvigt fotat av.
Eftersom jag har svårt att hålla tyst, kände jag mig manad att för deltagarna berätta om konstnären Carl Reuterswärd (1934-2016) som är känd för sina ”omöjliga” geometriska figurer. Genom att lägga skuggor och dribbla med färgsättning lurar han våra hjärnor att se något som är omöjligt. (se en bifogat exempel på en sådan ”omöjlig” bild.
Carl Reuterswärd är kanske mest känd för sitt konstverk ”Non Violence” – pistolen med knut på pipan. Carl Reuterswärd var nära vän med John Lennon och Yoko Ono. Efter mordet på John Lennon 8 december 1980, bad Yoko Ono att göra ett konstverk till minne av John Lennon. Det blev ”Non Violence”, som nu finns lite varstans runtom i världen. Bland annat framför FN-skrapan i New York och i Stockholm i passagen mellan Hötorget och Sergels torg.
Nu blev det en utsvävning igen – åter till graffitikursen.
Efter den teoretiska genomgången fick kursdeltagarna i uppgift att rita skisser med fyra bokstäver. Och att sedan försöka få till djupkänslan i bilden genom att lägga till skuggeffekter.
Därefter blev det ”kosläpp”. Deltagarna fick ge sig ut på folkhögskolans innergård för att ge sig på att måla graffiti på riktigt.
Där visade Samantha ”burkteknik”. Att man genom att byta munstycken på sprayburkarna och att luta burkarna på olika sätt när man målar, kan man variera färgstrålarnas bredd. Är man riktigt bra på ”burkteknik” kan man med sprayflaska måla riktigt små detaljer.
Jag har sett exempel där man målat ett hittepåpälsdjur där man tydligt ser varenda hårstrå i pälsen.
På skolan finns en liten vägg som redan var målad med graffiti. Men ”reglerna” när det gäller graffiti är att på öppna väggar är det fritt fram för alla att måla. Vilket betyder att det är fritt fram att måla över det som andra har målat.
Grejen är att man målar och dokumenterar genom att fotografera sina målningar. Sen kommer nästa som gör sina målningar
Det är det som är lite med tjusningen med öppna graffitiväggar – det kommer nya motiv hela tiden. Så det blir aldrig långrandigt. Graffiti blir som dagsländor.
Bilderna där deltagarna bokstavligen klättrar på väggarna när de målar får tala för sig själva.
PS. Som avslutning och ”smakprov” lägger jag till ett par bilder på de senaste skapelserna vid Studiefrämjandes öppna graffitiväggar vid Västeråsvägen. Där ser ni exempel på hur bokstäverna kan göras som runda former eller som mera spetsiga.
Rolf Waltersson
Lästips:
Om kommersiellt klotter och öppna graffitiväggar – eFOLKET. 19 mars 2029
