Den sittande presidenten Emmanuel Macrons borgerligt liberala parti Pånyttfödelse (Renaissance, RE), skapat av Macron själv, fick igår 20 procent av rösterna i parlamentsvalets första omgång.
Därmed blev Macrons parti det tredje största alternativet. Det borgerligt konservativa och invandrarfientliga ytterhögerpartiet Nationell samling (RN) fick 29 procent, och den samlade rödgröna vänstern, Nya Folkfronten (NFP) fick 28.
Om till RN:s resultat fogas resultatet för de kandidater som tillhör den splittrade gaullistiska traditionella högerpartiet Republikanerna (LR), vilka sagt att de vill samverka med RN, stiger ytterhögerblockets andel i gårdagens val till 33 procent.
Partier som fick färre än 12,5 procent är enligt reglerna utslagna, och förhindrade att ställa upp i den andra valomgången.
I 75 av valkretsarna fick en kandidat redan i gårdagens första omgång över 50 procent av rösterna. Valet i dessa valkretsar är därmed redan avgjort, och någon andra valomgång kommer därför inte att hållas i dem.
Av de 75 kandidater som redan är valda kommer tillhör 37 ytterhögern RN och 33 vänsteralliansen NFP.
I nästa valomgång, som äger rum nästa söndag (7 juli), kommer det att avgöras i de 502 valkretsarna där ingen igår fick 50 procent vilket parti eller allians som vinner parlamentsplatsen. Varje valkrets har en parlamentsplats och i den andra omgången gäller att den som får flest röster vinner parlamentsplatsen.
Företrädare för vänsteralliansen NFP har nu, direkt efter det att resultatet av den första omgången stod klart, gått ut och sagt att NFP drar tillbaka sin kandidatur i alla valkretsar där man inte lyckades bli en av de två alternativen med flest röster.
Kommer Macrons RE att göra detsamma? Det är oklart. Macron har sagt att hans parti bör agera så att man förhoppningsvis förhindrar att “extremister” blir valda.
Att Macron med extremister avser ytterhögern RN är klart. Men också de genuint klasskampsinriktade och socialistiska krafterna inom vänsteralliansen betraktas av Macron och hans borgerliga partiskapelse som “extremister”.
Och för den borgerliga politikern Macron är med största sannolikhet en ytterhögerkandidat det minst onda, när alternativet är en kandidat som står för en grundlig omdaning av Frankrike i socialistisk riktning.
Ytterhögern och Macron har trots allt det gemensamt att de vill värna det kapitalistiska klassamhällets orubbade bestånd.
Analyser av gårdagens val har också visat att ytterhögern Nationell samling vunnit starkt stöd bland Frankrikes rikaste befolkningsskikt. Stödet till RN bland småborgerligheten har sedan länge varit omfattande. Det Macron kan befara är att om han inte markerar tydligt mot arbetarrörelsens genuina vänster kommer en så stor del av borgerligheten att vända honom ryggen att hans parti fullständigt utplånas.
Valdeltagandet var igår, med franska mått mätt, ovanligt högt, cirka 67 procent.
För vänstern handlar det nu om att göra allt för att ytterligare höja valdeltagandet bland arbetare och låginkomsttagare och att mobilisera utifrån krav på ökad jämlikhet, antimilitarism, värnande av miljön, kamp mot rasism och motstånd mot privatiseringar.
Många medier har talat och siat om den franska ytterhögerns till synes oemotståndliga frammarsch. Ska den prognosen komma på skam? Kan det istället bli så att vi kommer att få se en pånyttfödelse av en aktiv fransk arbetarrörelse och en offensiv samverkan mellan arbetar- freds- och miljörörelsen i Frankrike? En sådan utveckling skulle med säkerhet få mycket stor betydelse för utvecklingen även utanför Frankrikes gränser.
