Flickan och bullen

Trubaduren och visdiktaren Stefan Demert har lämnat jordelivet, 78 år gammal.

Han var en av de finurliga ordjonglörer jag alltid gillat. Jag imponeras av de som har förmågan att trixa med orden och språket på ett underfundigt och tvetydigt sätt så att det blir obegripligt på ett begripligt sätt. Ungefär som när Nacka Skoglund joxar med trasan, gör några snabba dragningar, spelar bollen mellan benen på en förvirrad motståndare och avslutar med att sätta bollen otagbart i bortre krysset.

När jag gick i skolan, det var på den gamla “pluggskolans” tid, skulle man lära sig rabbla saker utantill. Man fick i läxa att rabbla psalmer utantill. Varför? Det förstod jag aldrig. Jag tänkte i min blåögdhet att om man mot förmodan skulle hamna i kyrkan, så finns det ju psalmböcker. Varför måste man då kunna psalmerna utantill? Inte heller förstod jag vikten av att rabbla namnen på städerna i våra landskap. Jag minns att jag fick en åthutning av geografiläraren för att jag inte kunde Västergötlands städer. Nästa läxa var Smålands städer. Jag pluggade Smålands städer i mitt anletes svett. De sitter än i denna dag. Väck mig mitt i natten och jag kan rabbla Smålands städer: Jönköping, Huskvarna, Gränna, Tranås, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och så vidare.

Åter till Stefan Demert. Av någon anledning har jag lärt mig texten till “Flickan och bullen” utan någon påtvingad hemläxa. Den kan jag också tralla om jag väcks mitt i natten. Att den texten fastnade frivilligt i mitt huvud kan bero på att det är en så sanslös historia helt utan rim och reson, men med mycket rim och reson:

En tös från Koskullskulle
hon köpte sig en bulle
en morgon när hon skulle
ta flyget ner till Rom.

Den var av gammalt vete
så när hon skulle äte
så fastna bullhelvete
i hennes stackars gom.

Där satt den sen i torrt och vått
och samlade saliv och spott
och om man fråga henne nått
så fick man inget svar.

Så slutet blev för denna mö
att hon fick alltför tidigt dö.
Så akta en för vetebrö
som legat några dar”

Rolf Waltersson

Liknande artiklar: