Om fattigpensionärer och Tantpatrullen, och ministern som tycker det är orättvist om fattigpensionärer får det för bra
Jag bänkade mig framför TV:n i söndags för att titta på Agenda i SVT. Programmet skulle bland annat handla om fattigpensionärer. Jag hade hört att Tantpatrullen skulle vara med så jag förväntade mig ett intressant inslag där vårt skamliga pensionssystem skulle nagelfaras och där ansvariga skulle ställas “mot väggen”.
Det började med att Tantpatrullen fick visa upp sig med sina banderoller och röda hattar i ett förinspelat inslag. Inger Stark från Tantpatrullen berättade hur det är att leva på en pension som ligger långt under EU:s fattigdomsgräns. Hur man lever under ständig “ekonomisk stress” när man tvingas vända på varenda krona. Att man är orolig för hur det ska bli om man drabbas av någon oförutsedd utgift, som en dyr tandläkarräkning, när man inte heller har några sparpengar att ta av.
Det är ju inte alla som kan leva upp till förre finansministern Anne Wibbles råd att “alla borde ha en årslön på banken för oförutsedda utgifter”.
Inger Stark var inte bara orolig för sin egen ekonomi. Hon var också “skitförbannad” över att så många pensionärer tvingas leva under så usla villkor, att “det är en skam för välfärdslandet Sverige”
Av Sveriges 2,2 miljoner pensionärer är 330 000 fattigpensionärer. 80 procent av dem är kvinnor. Kvinnor som arbetat större delen av sina liv, men inom lågavlönade “kvinnoyrken”. Även påtvingat deltidsarbete som drar ner den pensionsgrundande inkomsten. Inger Stark hade arbetat inom barnomsorgen.
Många av tanterna i Tantpatrullen står politiskt till vänster. Men man påpekar att man inte agerar partipolitiskt. Man menar att alla riksdagspartier sviker fattigpensionärerna, men att en del sviker mer än andra. Tantpatrullen har, sedan den bildades 2014, demonstrerat på torsdagar vid Mynttorget utanför riksdagshuset.
Tantpatrullen vill också lösa upp riksdagens pensionsgrupp där sex av åtta partier låser in sig i ett rum för att ostörda “komma överens” om pensionerna:
“Pensionsgruppen fungerar som ett gäng edsvurna som sätter effektiv munkavel på en öppen debatt om pensionssystemet. Ansvaret för pensionsfrågan måste föras över till riksdagen och därmed till en fri och öppen debatt om ett nytt och bättre pensionssystem”, skriver Brit Rundberg för Tantpatrullen, tidigare lokalpolitiker för (V), i en debattartikel i Expressen 8 september i år.
I programmet medverkade också Dan Glimmerås, som var med och startade gruppen “Pensionärer i gula västar” Han är moderat och har varit egen företagare.
“När jag öppnade mitt första pensionsbesked stod det att jag skulle få 8 100 kronor i månaden. Jag började gråta och tänkte att hur i herrans namn ska jag klara av att leva på det här”, säger han i Agenda.
KRÄVER 16 000 I MÅNADEN
Både Tantpatrullen och Pensionärer i gula västar är kritiska mot dagens pensionssystem och kräver att det ska göra om. Pensionärer i gula västar har som krav att ingen ska ha under 16 000 i månaden i pension när skatten är betald. Med en anständig pension som innebär att man klarar av att betala en rimlig hyra, måste man inte gå och tigga om “bidrag” i form av bostadstillägg. Likaväl som att man ska kunna leva på sin lön, ska man kunna leva på sin pension.
Därefter dyker civilminister Ardalan Shekarabi upp i rutan där han blir intervjuad av Agendas reporter. På frågan om han tycker kravet på 16 000 i månaden verkar rimligt, svarar han att det vore orättvist:
“Målsättningen är att alla ska ha 70 procent av slutlönen i pension. Många som arbetar har inte en lön som ger 16 000 efter skatt i pension. Därför vore det orättvist mot de som arbetar”, svarar ministern.
Låter nästan som när borgarna säger att “det måste löna sig mer att arbeta i stället för att leva på bidrag”. Tyvärr var ingen från tantpatrullen inbjuden att delta, så ministern fick sitta där oemotsagd. Ingen som frågade ministern om det inte vore bättre att verka för att inga som arbetar ska ha så låga löner att man inte kommer upp till EU:s fattigdomsgräns.
För så ser det ut i dagens Sverige, även många som arbetar når inte upp till EU:s fattigdomsgräns. Men varför ställa lågavlönade mot fattigpensionärer?
Därefter får man i Agenda följa ministern på en resa. Han skall till Danmark för att studera det danska pensionssystemet. Under flera minuter i programmet får vi följa ministern på väg till flygplatsen (Arlanda?). När han befinner sig på flygplatsen. När han sitter i planet och bläddrar i papper och tittar ut över molnen genom flygplansfönstret. När han landar (Kastrup?) När han åker taxi in till Köpenhamn. När han äter middag på restaurang. För att slutligen träffa företrädare som redogör för det danska pensionssystemet, ett system som är mindre snålt än det svenska.
Medan vi i Sverige har 16,8 procent (för kvinnor och män) som lever under EU:s fattigdomsgräns, är motsvarande siffra i Danmark 8,5 procent. Alltså dubbel så stor andel fattigpensionärer i Sverige jämfört med Danmark.
Ja det svenska systemet är det snålaste bland samtliga nordiska länder.
Avslutningsvis tvingas ministern motvilligt medge att “Danmark har inte avreglerat och privatiserat sitt pensionssystem lika mycket som Sverige”. Och så muttrar han något nästan ohörbart om “marknadsliberalismen”.
Men i den inledande intervjun slår sig ministern för bröstet när han påstår att Sverige har världens bästa pensionssystem. Så bra att man kommer hit från “hela världen” för att studera och lära av oss.
Ja vi har ett pensionssystem där pengarna förvaltas av en massa privata lycksökarbolag som tjänar en pengar på att “förvalta” våra pensionspengar. Ett pensionssystem som bygger på hur börsspekulationen går. Ett pensionssystem som är som att spela på trav. Man ska satsa på “rätt” häst/pensionsfond för att få en bra pension. Ja där pensionspengar till och med “försvinner” som i den pågående bedrägerihärvan mot pensionsbolaget Allra, där flera personer står åtalade för grovt mutbrott ,grovt tagande av muta, trolöshet mot huvudman och penninghäleri. En härva där pensionspengar slussats runt, bland annat till bolag i Dubai.
Håller de “skitförbannade tanterna i Tantpatrullen med om beskrivningen att vi har “världens bästa pensionssystem”?
Därefter är inslaget i Agenda slut.
Varför var ingen “skitförbannad” tant från Tantpatrullen inbjuden att möta ministern öga mot öga?
Varför var inte heller någon från Pensionärer i gula västar inbjuden?
Varför fick ministern bre ut sig utan några kritiska motfrågor?
Rolf Waltersson