Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt eländet på elmarknaden med skenande elpriser. Jag hörde nyheterna P1 nu på morgonen att flera elbolag vill undersöka om det finns juridiska möjligheter att säga upp fleråriga bundna avtal man har med privatkunder med hänvisning till force majeure.
Anledningen är att elbolagen befarar att elpriserna kommer vara höga under en lång tid, och att deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt om man inte får höja priserna på el.
Det är ju inte bara elkunderna som drabbas av höga elpriser, utan även elbolagen som distribuerar el som de köper från de elproducerande företagen drabbas av höga elpriser.
Man menar att strypta gasleveranser på grund av kriget i Ukraina och skenande elpriser ska kunna anses som force majeure (övermakt), alltså övermäktiga krafter som naturkatastrofer, jordbävningar översvämningar, blixtnedslag, orkaner och liknande vid “act of God” (Guds ingripande).
Inom parentes måste påpekas att kriget i Ukraina och “Putinpriser” på gas inte håller som argument för de höga elpriserna. Som det fungerar nu på denna sjuka elmarknad är det det höga priset på el som produceras av den dyra gasen som är det “riktmärke” som styr priset på all elproduktion. Det sätts således “Putinpris” även på den billiga elen från vår svenska vattenkraft och vindkraft. Så det är varken Putin eller Gud som kan lastas för detta.
Därför vill man undersöka om det finns juridiska möjligheter att säga upp bundna avtal man har med kunder för att rädda sin egen ekonomi. Hur det går med ekonomin för de kunder som nu har rörliga avtal är kanske inte betrakta som force majeure.
Flera elbolag har redan slutat att teckna bundna avtal med sina kunder så att valfriheten numera endast är rörliga avtal, vilket innebär att man som kund är helt utlämnade till marknadskrafternas och naturkrafternas nycker.
Jag läser: “Så påverkas elmarknaden ditt elpris – Bixia”:
“Du har två avtal – elnät och elhandel.
Även om det pratas om en avreglerad elmarknad så är fortfarande ägandet av infrastrukturen – ledningar och kablar – ett monopol. Det innebär att elnätsföretagen har ensamrätt på distribution inom sitt område och att det inte finns möjlighet att välja något annat elnätsföretag. Det innebär också att alla konsumenter har två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal som man har med det elnätsföretag som äger elnätet där förbrukningen sker. Det andra är ett elhandelsavtal som man har med det elhandelsföretag som man köper elen av”.
Det påminner om den avreglerade tågtrafiken. Ett företag äger rälsen. Andra företag äger och kör tågen.
Tänk om vi skulle få motsvarande “avreglering” av vägnätet. Men det är väl bara en tidsfråga när också vägnätet ska säljas ut och privatiseras.
Det finns ju redan krav från tokhögern att privatisera grundvattnet.
En intressant “detalj”. Till artikeln från Bixia om elmarknaden finns en bild som illustrerar vilka faktorer som styr elpriset.
Där finns en faktor som heter “Förväntningar”, den ljusgröna linjen uppe till vänster.
Där anges tre förväntningar: “Vinstmaximering”, “Psykologi” och “Spekulativ handel”. Jag antar att i “Spekulativ handel” ingår girighet som en faktor.
Lästips
- Elbolag vill säga upp bundna avtal – hänvisar till force majeure – Sveriges radio, 7 september 2022. Finns även i ljudform.
- Så påverkar elmarknaden ditt elpris – Bixia.
- Force majeure – Wikipedia.
Rolf Waltersson
