Innan min hud börjar skrynklas mer
och blir som ett fnasigt ormskinn
strax före ömsandet
Innan mina knän börjar knäppa
som knakande kvistar
strax innan de lossnar från trädet
Innan mina fylliga bröst börjar slakna
som frostbitna rosor
slokande på stjälkarna
Vill jag att du ska titta på mig
och säga att jag är fin
och kanske röra vid mig
Om det inte är för mycket begärt?
—Lena Staaf
