Valdebatt: Det politiska landskapet 2018

Denna artikel är en del av Feministiskt Initiativs valplattform

Vi lever i en tid som präglas av paradoxal utveckling. Enorma rikedomar samlas hos ett fåtal samtidigt som fattigdomen fördjupas. Klassklyftorna ökar i både syd och nord. Konkurrens och dominans styr utveckling mot en ekologisk kollaps. Idén om gränslös exploatering av jordens resurser, parad med en ständigt ökande materiell konsumtion, utarmar jorden och utmanar demokratin. I den alltmer globaliserade ekonomin har demokratin försvagats.

Humanismen har kastats överbord och land efter land i Europa har rullat ut taggtråd kring sina gränser. Repressionen ökar i takt med att nationalistiska krafter får ökat inflytande. Kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter, rasifierades rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och asylsökandes rättigheter undergrävs och begränsas.

Terror och militarism driver människor på flykt i en omfattning som vi aldrig tidigare sett. Sverige svarade med krav på “hårdare tag”. Stängda gränser, hårdare asylregler, deportering av unga ensamkommande och hinder mot familjeåterförening blev resultatet och vi ser hur allt fler människoliv går förlorade på flykt undan krig och terror.

I namn av terroristbekämpning ställs krav om insatsstyrkor till förorten och poliser i skolan. Värnplikt har återinförts, följt av en miljardrullning till det militära försvaret, kontraproduktivt i förhållande till de globala hoten. Vi lever fortfarande i ett patriarkalt samhälle som skapar strukturella problem i alla våra relationer, från dem därhemma, ut i de samhälleliga och vidare i världen. Maktmönster som förts vidare i generationer men som har ställts utanför den politiska demokratiska dagordningen.

Manligheten definierad utifrån makt, som kan upprätthållas med hot om våld och utlöst våld. En destruktiv linje av våld i de intima relationerna, i namn av heder, på arbetsplatser, skolor och på gatorna och genom gängvåldets alltmer beväpnade uttryck och vidare till de internationella relationernas slagfält, där kvinnors kroppar skändas systematiskt.

I vardagen ser vi hur kvinnors arbete värderas lägre än mäns, kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet såväl som merparten av föräldraledigheten. Kvinnor har oftare ofrivilliga deltider och osäkra anställningar. Utrikesfödda kvinnor har allra lägst lön, ännu osäkrare anställningar och sämre arbetsmiljö.

I pensionslotteriet drar kvinnor och utrikesfödda nitlotter och klarar ofta inte ens vardagens utgifter. Den omfördelningspolitik som under en längre tid förflyttat resurser från dem som har lite till dem som har mycket har fortsatt. Stora, gapande sår har tillfogats välfärdsstaten och endast små plåster erbjuds som lösning.

Offentlig och gemensam konsumtion förflyttas allt mer till privat och individuell konsumtion genom riktade skattesubventioner och skattesänkningar. Denna orättvisa omfördelning drabbar särskilt pensionärer, långtidssjuka, ensamstående mammor, de som bor i redan socioekonomiskt missgynnade områden, i glesbygd och personer med utländsk bakgrund.

Men vi ser också ett växande motstånd och en allt starkare antirasistisk och feministisk rörelse. #metoo-rörelsen med alla sina vittnesmål bär en längtan. En längtan efter ett samhälle fritt från sexism och våld. De enskilda vittnesmålen växte till en samstämmig kör. En vilja att åstadkomma förändring tillsammans. Kombinationen av den personliga upprättelsen och den kollektiva styrkan lyfter oss från att vara offer till att bli aktörer för förändring, både i våra egna liv och i samhället.

Varje nytt riksdagsval är en möjlighet till förändring. Feministiskt initiativ visar på samband och sammanhang. Vi kopplar ihop individens frihet med en strukturell samhällskritik. Vi ser att alternativet till dominans och kontroll är att ta fasta på det faktum att vi inte klarar oss utan varandra och inte utan det jordklot vi lever av och på. I beroendet ligger sambandet – det mellan individ och samhälle och det mellan människan och jorden. En människa som förstår värdet av andra människor vill också andra väl.

Den gemensamma, samhälleliga, solidariteten och omsorgen blir det som gör det möjligt för alla att leva ett självständigt liv. Feministiskt initiativ utmanar de andra partierna genom att sätta en antirasistisk feministisk och solidarisk politik överst på dagordning. Vi strävar inte primärt efter regeringsmakten men vi behöver den makt som mandat i ett val ger för att påverka de politiska beslut som fattas i de parlamentariska rummen. Vi ber om folkets förtroende för att föra in ny kunskap och nya maktanalyser i ett föråldrat patriarkalt politiskt system. Vi vitaliserar demokratin och stärker respekten för mänskliga rättigheter.

Artikeln är en del av Feministiskt Initiativs valplattform

You May Also Like