Ibland är det politiska minnet kort. Det är bara 6 år sedan det grekiska vänsterpartiet Syriza, med Alexis Tsiprias som partiledare, blev största parti i parlamentsvalet med 35 procent av rösterna:
“Nu hoppas jag saker och ting kan förändras i Grekland”, sa Alexis Tsipras direkt efter valsegern.
“Nu har vi en regering som håller i fyra år, om inte trycket från utlandet blir för stort”, sa en av de många segerrusiga Syriza-anhängarna enligt Aftonbladet 15 november 2015.
Men trycket blev för stort. Hårda krav ställdes på den grekiska regeringen att ta ner den höga statsskulden En statsskuld som låg på 177 procent av landets BNP, och som man ärvde efter tidigare regeringar.
IMF (Internationella valutafonden) ställde krav. Storbankerna ställde krav. Politiska ledare inom EU ställde krav.
Kraven var att skära ner de offentliga utgifterna, privatisera, sänka minimilöner, höja pensionsåldern, och mycket annat. Åtgärder som naturligtvis drabbade de fattiga hårdast.
Allt ingick i en plan att bringa vänsterregeringen på fall. Och vänsterregeringen föll. Nu är det en konservativ regering med Ny Demokrati som största parti som styr Grekland.
Hur har då den nya regeringen lyckats när det gäller den grekiska statsskulden?
Jo, den har ökat ganska rejält och är nu uppe på 205 procent av BNP – att jämföra med de 177 procent då vänsterregeringen tog över 2015.
Men nu hör man inga klagomål på den höga grekiska statsskulden. Inga krav från IMF, banker, statschefer, EU-politiker och andra att man måste ta i med hårdhandskarna.
Kan det möjligen bero på att Grekland lånat enorma summor för en kraftig militär upprustning:
“Den grekiska regeringen gav nyligen sin armé en tidig julklapp: 24 stridsflygplan av Rafael-typen och tre fregatter av senaste modell, i väntan på F-25-plan och Sikorsky-helikoptrar, för att inte nämna drönare, torpeder och missiler. De grekiska officerarna är inte ensamma om att fira: flera franska vapentillverkare, med Dassault i spetsen, finns bland Greklands största leverantörer”, skriver Flamman 4 november 2021 i en artikel som är en översättning från Le Mondes chefredaktör Serge Halimi.
När pengarna går till militär upprustning i stället för välfärd till folket, är det tydligen inga problem med den höga grekiska statsskulden.
Enligt EU:s regelverk får inte ett medlemsland ha en statsskuld som överstiger 60 procent av respektive lands BNP.
Utöver Grekland med en statsskuld på 205 procent är det ytterligare 14 EU-länder som har statsskuld över dessa 60 procent. Italien har den näst högsta statsskulden med sina 156 procent av BNP.
Irland och Slovakien ligger och balanserar kring 60-procent-gränsen.
Bland de EU-länder som ligger under dessa 60 procent kan som jämförelse nämnas Sverige som har 40 procent.
Lägst statsskuld har Estland med 18 procent.
Högst statsskuld i världen har Japan med 238 procent av BNP.
Grekland är det EU-land som satsar mest på det militära. Hela 2,79 procent av Greklands BNP 2020 gick till det militära.
Att jämföra med 2,46 procent av BNP då Syriza övertog regeringsmakten 2015.
Från grekiskt håll försvarar man den militära upprustningen med att man känner sig hotad av Turkiet efter att Grekland och Turkiet tvistar om rätten till naturresurser inom ett område som Grekland betraktar som sitt.
Men, stopp och belägg! Både Grekland och Turkiet är ju medlemmar i Nato. Nato har ju som slogan:
“En för alla – alla för en”. Den så kallade musketörslagen efter “De tre musketörerna”.
Det betyder att om ett Nato-land blir anfallet, sluter alla andra Nato-länder upp till försvar.
Nu handlar det om en konflikt där två Natoländer känner sig militärt hotade av varandra.
Frågor på det?
PS. 2015 satsade EU-länderna (inklusive England som då var med i EU) tillsamman 200 miljarder euro på det militära.
I kronor räknat blir det ofattbara 2 000 miljarder kronor. Och det var 2015. Förmodligen satsas det ännu mera idag.
2020 var hela världens militära kostnader 2 000 miljarder dollar (USD).
Omräknat till kronor blir det 17 600 miljarder kronor.
Om jag lyckas hålla reda på alla nollor betyder det att världens militära kostnader 2020 var:
17 600 000 000 000 kronor.
Tanken svindlar om man funderar på vad man kunde åstadkomma om man i stället använde alla dessa pengar till något meningsfullt.
Lästips:
- EU-ländernas statsskulder. Europaportalen
- Grekland har åter blivit mönsterelev. Flamman 4 november 2021
Rolf Waltersson
