Det fallna imperiet. Martin Kragh. T.h foto: Mikael Lundblad.

Det fallna imperiet: recension av en mycket omtalad forskare som behandlar Putins Ryssland

Det fallna imperiet
Ryssland och väst under Vladimir Putin

av: Martin Kragh

I en faktaspäckad bok beskriver författaren framväxten av ett allt mer auktoritärt Ryssland och slutfasen av sovjetunionens fall. Den största delen av boken ägnas åt tiden före Putin. Från tsardömets fall till sovjetkommunismens störtande. Det är inga nya händelser som beskrivs. Jag har levt från andra världskriget och till idag. Genom tidningar och böcker är jag på ett ytligt sätt bekant med händelseförloppet.

Det som slår mig är hur oerhört komplicerad utvecklingen är.

Genom att Putin försöker beskriva det “ryska historiemedvetandet” blir det för mig tydligt att västs säkerhetstjänst inte tillräckligt noggrant analyserat Putins avsikter. Undantag är dock USA;s underrättelsearbete.

Det unika med Martin Kragh är hans noggrannhet och kunskap om maktspelet i den innersta kretsen

Det som slår mig är Putins uthållighet och strategiska tänkande.

Anfallet mot Ukraina var inte ett utfall av en härskares galenskap utan kan, om man utgår från Putins egna historiemedvetande, på många sätt anses vara logiskt och strategiskt rimligt från Putins sida.

Många menar att Putins styre bara är en förlängning av Stalins diktatur men så är det inte. Stalin och kommunismen är ideologiskt styrda. De ville skapa ett helt nytt samhälle. Därför måste det gamla förstöras. Så revs kyrkor. Motsatsen gäller Putin som vänder sig bakåt och ville återskapa det gamla Ryssland. Kyrkan blev då en kraft som under lång tid hållit samman det stor riket och därför har en viktig roll i återskapandet av det ryska väldet efter kommunismens fall.

Putin bygger sitt tänkande på historien. Det är två aspekter som Putin särskilt betonar.

Det ena är kommunismens fall som Putin betraktar som ett brott mot Rysslands storslagna förflutna.

Segern över nazismen är också central i den ryska historiebeskrivningen efter kommunismens fall.

Segern över nazismen är också central för andra stormakter. Men inte på samma sätt som i dagens Ryssland. Segern firas också i dessa länder, men mer som en historisk bedrift än något som något som påverkar dagens politik.

I Ryssland däremot är segern hela tiden närvarande.

I Putins tankevärld ingår också en känsla av förödmjukelse. Ryssland som led de största förlusterna har inte tillerkänts den verkliga roll som det ryska folket och armén bidrog med för att besegra nazismen.

Som försvar för det ryska handlandet idag används beskrivningar om det nazistiska inflytandet i t.ex. Ukraina. Genom årtionden har media pumpat ut statsledningens syn på utvecklingen. Att Ryssland är inringat trots löften från väst att inte utvidga NATO österut. Att Ryssland har berövats sin ställning som ett stort och mäktigt rike. I beskrivningen av väst tar de ryska ledarna massmedia till hjälp. Högernationalistiska partier och grupper i Europa och USA släpps ofta fram i ryska massmedia för att ge sin syn på utvecklingen. Men också legitima kritiker som beskriver de reella problem som finns i väst som rasfördomar och ekonomisk ojämlikhet.

Hans Östensson

You May Also Like