Det avslutande talet i filmen “Diktatorn” av och med Chaplin är en stark uppgörelse både med militarism och rasism. Efter kriget, när omfattningen av nazisternas fruktansvärda illdåd blev allmänt kända, utryckte Chaplin att om han hade vetat om illdåden hade han inte klarat att spela in filmen!

Det avslutande talet i filmen “Diktatorn” av och med Charlie Chaplin

Jag beklagar men jag vill inte vara kejsare. Det är inte min sak. Jag vill inte härska över eller erövra någon. Jag skulle vilja hjälpa alla, om möjligt, judar, hedningar, svarta män, vita.

Alla vill vi hjälpa varandra. Mänskliga varelser är sådana. Vi vill leva av varandras lycka, inte av varandras elände. Vi vill inte hata och förakta varandra. I den här världen finns plats för alla. Och den goda jorden är bördig och kan försörja alla.

Livet kan vara fritt och vackert, men vi har gått vilse. Girighet har förgiftat människornas själar, blockerat världen med hat och fört oss in i olyckor och blodsutgjutelse.

Utvecklingen har gått fort, men vi har stängt oss själva inne. Maskinerna, som skänker oss överflödet, har lämnat oss otillfredsställda. Våra kunskaper har gjort oss cyniska, vår intelligens har gjort oss hårda och ovänliga. Vi tänker för mycket och känner för lite. Mer än maskiner behöver vi mänsklig närhet. Mer än intelligens behöver vi vänlighet och mildhet. Utan dessa egenskaper blir livet fyllt av våld och allt går förlorat.

Flygmaskinen och radion har fört oss närmare varandra.

Det väsentliga med dessa uppfinningar är att de vill frammana det goda hos människan, ett universellt broderskap som för oss samman. I detta ögonblick når min röst miljoner människor över hela världen, miljoner av misströstande män, kvinnor och små barn; offer för ett system som förmår människor att tortera och fängsla dem som är oskyldiga.

Till er som kan höra mig säger jag: Förtvivla inte. De olyckor som drabbat oss är bara en övergående efterverkning av girighet och av den bitterhet människor känner som betvivlar mänsklighetens framåtskridande.

Människornas hat kommer att försvinna, diktatorer dör och den makt de tog från folket kommer att återgå till folket. Och så länge som människor dör, kommer friheten aldrig att gå under.

Soldater! Överlämna er inte till dessa odjur, människor som föraktar er, förslavar er, som bestämmer över era liv, bestämmer vad ni ska göra, vad ni ska tänka och känna. Som drillar er, behandlar er som boskap och använder er som kanonföda. Överlämna er inte åt dessa onaturliga män, maskinmänniskor med maskinhjärnor och maskinhjärtan.

Ni är inte maskiner. Ni är inte boskap. Ni är män. Ni har kärleken till mänskligheten i era hjärtan. Ni hatar inte! Endast de oälskade känner hat – de oälskade och de onaturliga!

Soldater! Kämpa inte för slaveriet. Kämpa för friheten. I kapitel 17 av Lukas evangelium står det skrivet att Guds rike är invärtes i eder. Inte i en enda människa eller en grupp av människor, utan hos alla människor. Inom er! Ni, folket, har makten; makten att skapa maskiner, makten att skapa lycka. Ni, folket, har makten att göra livet fritt och vackert; att göra livet till ett underbart äventyr. Låt oss i demokratins namn använda den makten: låt oss alla förenas. Låt oss kämpa för en ny värld, en anständig värld som ger människan möjlighet att arbeta, som ger ungdomen en framtid och ålderdomen trygghet.

Genom att utlova detta har odjuren förvärvat sin makt. Men de ljuger! De håller inte löftet. De kommer aldrig att göra det. Diktatorer befriar sig själva men de förslavar folket. Låt oss nu kämpa för att uppfylla detta löfte. Låt oss kämpa för att befria världen, för att rasera nationella gränser – för att göra oss av med girighet, med hat och intolerans. Låt oss kämpa för en förnuftets värld, en värld där vetenskapen och framstegen kommer att leda till lycka för alla människor. Soldater, i demokratins namn, låt oss alla förenas!

Hannah, kan du höra mig? Var du än är, se uppåt, Hannah! Molnen lättar! Solen bryter igenom. Vi skrider ut ur mörkret in i ljuset! Vi skrider in i en ny värld – en vänligare värld, där människorna ska höja sig över sin girighet, sitt hat och sin hänsynslöshet. Se uppåt, Hannah!

Charlie Chaplin

Talet tillställt eFOLKET genom Rolf Nordin

You May Also Like