Ska en miljardär som äger Willys betala lägre procentandel i skatt är kassörskan på Willys?
“Ska de va så svår att fatta att det är falsk matematik
som gör den fattige så fattig och den rike så förbannat rik”
Peps Persson
Just nu blåser en skatteprotest över landet. Det är arga bilister i Bensinupproret som kräver lägre bensinpris genom sänkning av bensinskatten.
Det väcker frågor om hela vårt skattesystem. Vad ska beskattas? Hur ska det beskattas? Och hur mycket ska det beskattas?
Vi har en uppsjö av olika skatter. Det är bland annat:
Statlig inkomstskatt på arbetsinkomster som går till staten för att betala för vår gemensamma välfärd.
Kommunal- och landstingsskatt, som också ska finansiera gemensamma välfärd.
Skatt på kapitalinkomster som är skatt på räntor och aktieutdelningar och andra “arbetsfria inkomster”.
Till exempel ”värnskatten”: en extra statlig inkomstskatt för de som tjänar allra mest, och som nu ska tas bort om regeringen, L och C får som de vill. Även KD och M vill slopa värnskatten.
Fastighetsavgiften, som ersatt den tidigare fastighetsskatten, som är 0.75 procent av taxeringsvärdet, men kan aldrig vara högre än 6000 kronor. Det betyder att de som bor i enklare villor kan få betala lika mycket i fastighetsavgift som de som bor i jättedyra lyxvillor.
Momsen som är 25 procent på allt vi köper, med några undantag där den kan vara 12 eller 6 procent, till exempel böcker och tidningar.
Punktskatter på till exempel tobaks- och alkoholvaror. Punktskatter har oftast som syfte att styra vår konsumtion ur en hälsoaspekt så att vi ska hålla igen på sprit och tobak.
Tidigare talades det om “skatt efter bärkraft”. Alltså att de som har stora inkomster och förmögenheter ska betala en större procentandel i skatt än de med låga inkomster.
Med tiden har denna princip urholkats steg för steg. “Progressiviteten” i den statliga skatteskalan har minskat. De med högsta inkomsterna har fått de största skattesänkningarna.
Momsen är densamma oavsett om du är fattig eller rik, och slår därmed hårdast mot de fattiga. Du betalar lika mycket i skatt på ägg, mjölk, Kalles kaviar och gåsleverpastej oavsett om du är fattigpensionär eller mångmiljonär.
Samma är det med kommunal- och landstingsskatten där du betalar samma procentandel på varje beskattningsbar hundralapp oavsett om du är fattig eller rik.
Vi har också avskaffat arvsskatt och förmögenhetsskatt vilket naturligtvis de rikaste tjänat mest på.
Bolagsskatten i Sverige är låg i jämförelse med de flesta andra länder vi brukar jämföra oss med.
RUT- och ROT-avdrag är också något som utnyttjas allra mest av de som har det gott ställt och kan ses som en överföring av pengar från de fattiga till de rika. Men då kallas det inte för “bidrag”. Bidrag är något fult så det kallas “skattereduktion”
Summan av kardemumman är att Sverige sedan tre-fyra årtionden tillbaka blivit något av ett skatteparadis för miljonärer och miljardärer. I Sverige är det nu de rikaste som betalar minst i skatt om man utgår från principen skatt efter bärkraft.
Låt mig ta ett par exempel.
Björn Wahlroos, som var ordförande för Nordea fram till februari i år, har enligt Skatteverket under åren 2014-2016 betalat 109 miljoner i skatt, vilket naturligtvis är mycket pengar. Men det är bara 16,5 procent på den sammanlagda inkomsten på 665 miljoner han hade dessa tre år. Av dessa 665 miljoner är endast 21 miljoner arbetsinkomst, resten är kapitalinkomster. Alltså pengar som man tjänar på att ha pengar. Och pengar som man tjänar på att ha pengar beskattas lägre än arbetsinkomster. Dessutom är “kryphålen” när det gäller “skatteplanering” så stora och många att det nästan går att helt undgå skatt på kapitalinkomster.
Wahlroos har gjort sig känd för sina uppriktiga uttalandet. Till exempel:
– Omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procent som saknar idéer till de 20 procent som har det.
Detta har Wahlroos sagt, enligt sajten Finans.dk.
Ett annat exempel är Antonia Ax:son Johnson, god för 57 miljarder, som äger butikskedjan Willys. Hon betalar lägre procentandel i skatt på sin inkomst är kassörskan som sitter i kassan på Willys.
På tal om “arbetsfria inkomster” – när jag Googlar runt hittar jag en uppsjö av tips och goda råd hur man kan tjäna pengar utan att arbeta. Alltså raka motsatsen till den “arbetslinje” som så många politiker predikar.
Något som heter Ung Privatekonomi ger tips om hur “dina pengar kan börja växa utan att du behöver göra någonting” och hur du kan ”tjäna pengar på pengar”. Man kallar det “snöbollseffekten”
När man börjar rulla snöbollen växer den i början ganska lite. Men ju större snöbollen blir desto snabbare ökar den i storlek.
Något som heter Samuelssons rapport ger 60 smarta tips på “passiva inkomster”.
“Passiv inkomst är detsamma som inkomst som erhålls utan aktivt arbete”
En tanke som slår mig är att de människor som ger tips och råd om “arbetsfria inkomster” och de som tar till sig av dessa råd, förmodligen är människor som sympatiserar med de partier som predikar och moraliserar allra ivrigast om just “arbetslinjen”.
Men de anser kanske att det är ett arbete att ligga i hängmattan med en paraplydrink i handen samtidigt som de “arbetsfria inkomsterna” regnar som manna från himmelen.
Rolf Waltersson
