“Den grekiske kompositören och motståndsmannen Mikis Theodorakis har avlidit, 96 år gammal. Ingen har påverkat min generation som han. Jag känner hur gråten byggs upp i min kropp, vers efter vers, ton efter ton”, skriver författaren Theodor Kallifatides i Dagens Nyheter.
Kallifatides, som har grekiskt ursprung men sedan många år är bosatt i Sverige, fortsätter i DN-texten om Theodorakis:
Hans mänskliga och politiska gärning var av en omfattning som mycket sällan ryms i ett liv. Han var kompositör, diktare, aktiv politiker och motståndsman. Ingen påverkar min generation som han. Dessutom hade han turen att leva samtidigt som den andre grekiske kompositören Manos Hatzidakis, ni vet han med “Aldrig på en söndag”… Själv älskade jag båda två, men som modell för mitt kommande liv hade jag valt Theodorakis, hans kamp för social rättvisa och jämlikhet, hans strävan efter mänskliga rättigheter.
Han satt i fängelse upprepade gånger, han skickades i exil, han torterades, ändå kuvade man honom inte. Varje fängelsevistelse gjorde honom starkare, mer beslutsam såväl i politiken som i den konstnärliga gärningen.
För oss är kanske Mikis Theodorakis mest känd för ledmotivet Zorbas dans i filmen Zorba the Greek från 1964 med Anthony Quinn i huvudrollen.
Vi har även lärt känna Mikis Theodorakis musik genom sånger som En sång till friheten som översatts till svenska av såväl poeten Bo Zetterlind som Lars Forsell, och som framförts av Sven-Bertil Taube, Arja Saijonmaa, Lena Granhagen med flera.
Andra kända sånger är Det är tid att sjunga sånger och Kampen ska fortsätta, som Lars Forsell tolkat till svenska.
1971 var Mikis Theodorakis dirigent för Radiosymfonikerna, och hans musikaliska omfång var mycket stort.
Canto General är en dikstvit av den chilenske poeten och nobelpristagare Pablo Neruda, utgiven 1950.
Det är ett storslaget verk där Neruda eftersträvade att skildra hela den spansk-amerikanska världens liv, kultur och historia från förcolumbiansk tid fram till samtiden. Neruda började arbeta på den 1938 och totalt består den av 231 dikter och mer än 15 000 rader indelade i femton avdelningar…
Dikterna har tonsatts ett flertal gånger. Mest känd är Mikis Theodorakis oratorium som komponerades 1971-1982, och som har givits ut i ett flertal inspelningar…
Delar av verket har också tolkats till svenska av Artur Lundkvist. (Källa: Wikipedia)
Politisk var Mikis Theodorakis en demokratisk och folklig motståndsman. Redan efter andra världskriget fängslades han för sitt “samröre” med den grekiska partisanrörelsen under kriget.
När militärjuntan, bakom kulisserna uppbackad av CIA och NATO, tog makten i Grekland 1967 sattes han i fängelse där han torterades, och hans musik förbjöds – vilket är ett bevis för att hans musik var betydelsefull.
Efter internationella protester släpptes han ur fängelset och hamnade i exil i Sverige där han kunde fortsätta sitt politiska och musikaliska arbete. Bland annat medverkade han när Arja Saijonmaa och Lena Granhagen gjorde inspelningar på svenska med Mikis Theodorakis musik.
Själv har jag ett album inspelat 1972: Lena Granhagen sjunger Theodorakis & Bierman.
Mikis Theodorakis politiska aktivism resulterade också i att han representerade vänster i det grekiska parlamentet. Första gången redan 1964. Men han fängslades, som sagt, av militärjuntan 1967.
Efter återkomsten till Grekland, när diktaturen fallit 1974, blev han åter politiskt aktiv som parlamentsledamot för vänstern 1981-1986. Och han stred med frenesi mot den nyliberala sociala nedrustningen, som EU under det senaste årtiondet påtvingat Grekland.
Det är ingen hemlighet att Mikis Theodorakis blev kritiskt till Alexis Tsipras vänsterregering och partiet Syrizas politiska utveckling.
Detta gjorde att Mikis Theodorakis “på ålderns höst” av besvikelse gjorde en partipolitisk högersväng. Vilket konfunderade många.
Men detta förtar inte helheten av hans kulturella, musikaliska och politiska gärning som en förkämpe för frihet, solidaritet och rättvisa. Endast med undantag för yttersta högern hyllas han idag av hela det grekiska folket. Landssorg har utlysts med anledning av hans bortgång, och i hyllningarna och sorgen deltar människor världen över.
Rolf Waltersson
