Nu har Riksrevisionen kommit med en rapport om Rutavdraget för “hushållsnära” tjänster, där man granskat om det blev som det var tänkt när det infördes av den borgerliga regeringen 2007. Kan påpekas att det, inte helt oväntat, var det mittenextremistiska centerpartiet som var pådrivande för införandet av Rut.
Rutavdraget innebär att man får dra av halva arbetskostnaden för städhjälp och andra “hushållsnära” tjänster, och att det skulle vara “självfinansierande”.
Förra året uppgick statens subventioner för Rut-avdrag till 5,7 miljarder kronor.
Så har det inte blivit enligt Riksrevisionen. Rut går med underskott. Exakt hur mycket har inte Riksrevisionen beräknat.
När livspusslet inte går ihop
Ett annat argument var att med Rut skulle många familjer få mera tid, både för att arbeta mera, men också mera tid att umgås med barnen. Det som kallas för att få “livspusslet” att gå ihop.
Nu visar Riksrevisionens rapport att endast 30 procent av de som använder sig av rut-avdraget har hemmavarande barn. Det allra flesta, 70 procent, har inga hemmavarande barn som de behöver pussla ihop vardagslivet med.
Granskningen visar också att en del av hushållen med barn som köper rut-tjänster har börjat arbeta mera än motsvarande hushåll som inte köper rut-tjänster. Deras årsinkomst ökade i alla fall med 27 000 kronor per år. Men orsakssambandet är inte helt klart. “Det kan vara så att de köpte ruttjänster på grund av ökade inkomster”, säger Anna Brink från Riksrevisionen.
Hur som helst. Det tyder i alla fall på att en del hushåll med barn föredrog att arbeta mera i stället för att få mer till att umgås med barn och familj. “Livspusslet” fick stå tillbaka. Eller så pusslade de ihop det på annat sätt, eller inte alls.
En tanke mer Rut sades vara att man skapade “enkla jobb” som skulle kunna tas av de som bor i Sverige som står “längst från arbetsmarknaden”. Underförstått kvinnor, och kanske en och annan man, som kommit hit som flyktingar från krigshärjade länder.
Av de 25 000 personer som Riksrevisionen granskat som fått inkomst genom Rut-avdraget under åren 2011-2017 var cirka 30 procent utrikesfödda som bott i Sverige minst ett år.
“Det är en grupp som ofta är svåra att nå med åtgärder. För dem är rut-jobb en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden”, säger Anna Brink från Riksrevisionen.
Arbetskraftsinvandring
Samtidigt kommer drygt 30 procent hit som arbetskraftsinvandring från EU-länder och andra länder inom Europa för att arbeta inom rut-sektorn. Alltså inte den grupp den dåvarande regeringen tänkte sig när man införde rut-avdraget.
De rika gynnas mest
Enligt Riksrevisionens rapport är det den rikaste tiondedelen i Sverige som gynnas mest av rutavdraget. Ett hushåll som köper städning behöver bara betala halva arbetskostnaden – resten betalas av staten, det vill säga skattebetalarna.
Och man konstaterar att “När avdraget infördes var tanken att barnfamiljer skulle gynnas av detta. Men nu visar det sig att endast tre av tio som använder rut har hemmavarande barn”.
Det står klart att de flesta som använder rut-avdraget tjänar så pass bra att de har råd att anlita städhjälp utan skattesubvention. De har råd att själva betala vad det kostar utan att alla vi andra ska vara med att betala för att de högavlönade inte har lust att hålla efter sin egen skit och städa sina egna toaletter.
Alla dessa 5,7 miljarder som Rut kostar varje år skulle i stället kunna gå till att förbättra sånt som är viktigare. Till exempel städning inom sjukhus och skolor. Det slås ju titt som tätt larm om hur det brister med renhållningen där. Att skoltoaletter är så ohygieniska att många skolelever hellre går och “kniper” hela dan i stället för att gå på toaletten.
De som nu jobbar inom Rut-sektorn för låga löner och otrygga anställningar inom olika städbolag, inte sällan utan kollektivavtal, kunde i stället få arbeta under tryggare förhållanden med att hålla rent och snyggt på sjukhus, vårdcentraler, skolor, och många andra ställen där behoven finns.
Ibland försvaras rut-avdraget med att pensionärer som inte orkar städa själva, kan få städhjälp till reducerad kostnad. Men är man pensionär och inte orkar städa själv, kan man redan nu få hemhjälp till städning och andra tjänster.
Dessutom tycker jag att skattereduktion för RUT- och ROT-arbete lika gärna kan kallas för bidrag. Bidrag som främst går till de som tjänar mest.
Men eftersom bidrag i dessa “finare” kretsar anse som något fult som bara de fattiga som inte vill jobba snyltar på, så föredrar man att kalla det för avdrag.
Bakom hela idén mer rutavdrag döljer sig också ett klassförakt där man tycker att andra, till låga löner, ska hålla rent och snyggt hos folk som är lite “finare” och som varken har tid eller lust att städa och torka bort “fartränderna” i den egna toaletten. Genom att låta andra göra “skitjobben” får man mer tid till de egna och “finare” arbetsuppgifterna varpå samhällets grundvalar vilar.
PS.
Genom olika granskningar vet vi också att det förekommer fusk med Rut- och Rot-avdrag. Att man söker och får avdrag för arbeten som aldrig blivit utförda. Detta fusk sägs dock vara mest utbrett när det gäller Rot-avdrag.
Man får även göra rut-avdrag om man bosatt sig utomlands, till exempel köpt villa i Spanien.
Rolf Waltersson
